Rebirthing!

Tänkte unna mig något riktigt avstressande under hösten. Det skulle vara någon form av personlig utveckling jag inte provat hittills. Nej jag menar inte på nåt sätt att jag redan provat nästan allt… 😉 Tanken var att göra något regelbundet och inte bara ryckvis i samband med seminarier som Johan Ekenbergs kurs i våras och festivaler som Ängsbacka i somras.

ISA-assisterande är alltså inte aktuellt. Regelbundenheten i det sammanhanget är extrem, men det är ju inte något nytt.

Ja av rubriken har ni redan förstått vad det handlar om – frigörande andning, eller som det, mer dramatiskt, heter på engelska – rebirthing!

När jag testade det två gånger på den Ekenbergska kursen i våras var det verkligen närmast en känsla av återfödelse. Mycket stark upplevelse. Mycket starka känslor. När jag gjorde det i tisdags i veckan på Hälsans Hus – festligt att vara där i annat ärende än att äta hos Herman – en tredje gång var upplevelsen en annan. Vi satt först 20 pers i en ring och fick berätta litet om varför vi var där. Det var litet festligt att höra proffsen tala i termer av att ”andas” – ”jag brukar komma hit och andas så ofta jag kan…”. Det lät betryggande så jag tog plats på min madrass i ett hörn. Nu skulle även jag andas igen.

 

Jag låg och kämpade med andningen på rygg i en timme men fick denna gång egentligen inte ut mer av det än känslan att vara i en löpartävling och flåsa på. Jag provade öka tempot i andningen och forcerade även ut luften fastän man inte ska det. Jag blev torr i munnen och kände antydan till begynnande halsont. Sockerdricka-känslan infann sig i händer, fötter och kinder, men inga starka inre upplevelser. Människorna runtomkring lät desto mer som om de genomgick starka känslomässiga upplevelser. Det gjorde de säkert också. Så kändes det för mig tidigare. Avstressande kändes det i alla fall denna gång, och det är ju kanske huvudmålet med aktiviteten. Så jag är nöjd.

”Det känns olika från gång till gång”, säger proffsen. ”Det finns inget facit”. Nej det är klart, så brukar det alltid heta i dessa sammanhang. Och jag är fortsatt intresserad av att se vad som finns bortom nästa ”andning”. Så jag kommer igen vid nästa tillfälle och intar min plats som en av de 20 på madrasserna i Hälsans Hus…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: