Temptations skapade magi på Alcazar

Oooohh vilken cool spelning!

Ja det är några dagar sedan och jag har haft mycket kring mig hela tiden sedan dess, men jag måste bara skriva några rader om den spelning jag var på i veckan. Jag hade glädjen att närmast av en slump hamna på Nalen/Alcazar i onsdags och fick där uppleva någonting utöver det vanliga… Ja verkligen. Många, många spelningar i olika sammanhang har jag sett från den där första med Steeleye Span på Konserthuset 1976 (!) fram till denna. Men den här var verkligen speciell, i sina bästa stunder faktiskt det coolaste jag sett.

”Song Academy Live” var eventets namn, presenterat på FaceBook, och det var också genom den kanalen jag fått nys om detta. Det var ett gäng begåvade unga svenska artister (tänker speciellt på suveräna Emma Essing!) som uppträdde och sedan spelade Blacknuss Allstars med… Ja just det, The Temptations – den klassiska amerikanska gruppen som hade stora hits på 60- och 70-talet, ”My Girl” och ”Papa was a rollin’ stone” är kanske de mest kända.

temptations.jpg
Herman och Richard Street på Alcazar innan spelningen…

Temptations har ändrat laguppställning många, många gånger genom åren och den ende originalmedlemmen som finns kvar är nu Richard Street, en 65-årig gentleman som nu reser runt med fyra litet yngre och mycket välsjungande, stöttande brothers. De här killarna är musikaliska proffs och entertainers ut i fingerspetsarna och de körde alla sina egna nummer för att sedan sammanstråla och göra just ”My Girl” och ”Papa was a rollin’ stone”. Och när de gjorde det, särskilt när den suggestiva basgången till ”Papa…” gick igång hade jag en närmast extatisk känsla i kroppen. Det var ren och skär magi! Blacknuss är verkligen proffsiga när de jammar och leker fram låtar så snyggt och backar upp dessa proffs, för att inte säga legender…

temptations2.jpg 
”Papa was a rollin’ stone, wherever he laid his hat was his home and when he died all he left me was alone…”

Ja då var det alldeles oförskämt bra.  Killarna sjunger otroligt snyggt, grym stämsång och så alla dessa coola moves som hör till. Och med tanke på att det fanns en hel del skönsjungande och ävenså kända personer i publiken hade herrarna kraftig support från doakören i publiken, själv kunde jag stötta med min förstabas… 😉 Oj vad det dansades!

Känslan att höra dessa fantastiskt fina evergreens, klassiker framföras så väl med Richard Street på scenen gav en ursprunglig cool Motown-känsla som gjorde mig alldeles tagen, litet rörd nästan. Myten fanns där alldeles framför mig och det kändes starkt. ”White men can’t dance…”, jag vet, men den här kvällen kunde jag det verkligen! Ja… Magi!

Här är två underbara konsertupptagningar med herrarna i tidigare upplagor. Men låtarna förblir de odödliga klassiker de är  – och likaså dessa obetalbara ”moves”!

60-tals Temptations gör ”My Girl” 1965!

70-tals Temptations gör ”Papa was a rollin’ stone” 1972!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: