Det är inte snön som faller… Julhets på stan

Varning på stan!

Glad i hågen med årets sista projektrapport avklarad och all tidrapportering inknappad slog så frihetens timme igen. Nu är det jullov! På väg hem från jobbet denna sista fredag innan jul gjorde jag ett tappert försök att styra min steg mot Åhléns på väg upp från Tunnelbanans blå linje för att köpa de sista julklapparna. Det borde jag inte ha gjort…

Vid spärrarna på vägen mot Åhléns entré i tunnelbaneplanet möttes jag av den mest maniska ström av framforsande beslutsamt framträngande människor jag mött på – ja minst ett år får vi anta. Jag befann mig mitt i stridslinjen. Det är ett allt annat än nytt fenomen vad julhysterin kan göra av vanliga, snälla människor. Armbågar, blanka ögon, trängsel och knuffar. Ja det här låter som en fortsättning på min blogg om tölparnas julafton i tunnelbanan för nån månad sedan.

Det här är ett uttjatat ämne i sig, detta hur julen kommit att bli kommersialismens högtid och hur olustigt trångt och hysteriskt det är på stan veckorna innan. Särskilt dagarna innan. Men när jag stod där i det galna vimlet utanför Åhléns dörrar och svajade fram och tillbaka i anstormningen av människor som rusade och trängde sig ut och in visste jag vad dagens blogg skulle handla om.

Jag såg för mitt inre den klassiska rockvideon med Anders F Rönnbloms ”Det är inte snön som faller”  framför mig. Ingen har nånsin i så målande ordalag beskrivit det jag upplevde de ca 10 sekunder jag stod där och vacklade, innan jag vände om och flydde fältet, ned mot Röda Linjen och tåget hemåt mot Liljeholmen. Låten skrevs till tidningens Schlagers julsingel 1980 men remixades 1981 och dök upp på Anders Fs samlingsplatta med samma namn från 1984. Så var det med det!

Videon är kraftfullt enkel och sjukt kul när den beskriver julhysterin i bilder som väl passar de många briljanta formuleringarna. Låten har nu nästan 30 år på nacken men det är samma sak då som nu, samma sak…

”Vi tar en sväng nerför gatan en dag,
mitt stackars alter ego och jag.
Vi slår oss fram bland generationer,
som slåss med varann om sensationer.

Det är en hetsjakt utan like
efter tusen smaragder och ett kungarike.
Ett gratiserbjudande faller från ovan,
jag gapar och sväljer och tackar för gåvan.

Vi öppnar dörren till en pissoar,
och där står självaste tomtefar
med lång näsa och en stråle som glittrar.
Han drar av sig skägget,
det ser ut som han fnittrar.Han säger: ”God jul! God jul! God jul! God jul! God jul! God jul! God jul! God jul!”

Anders F Rönnblom: ”Det är inte snön som faller”