Nina Hagen/Zarah Leander: ”Ich weiss es wird einmal ein Wunder gescheh’n…”

Har lämnat den magiska milslånga österlenska Sandhammarstranden för en stund och sitter inne på biblioteket i Ystad och skriver. Det internetcafé jag i många år brukat besöka så här års för att hålla kontakt med omvärlden har stängt. Har idag gått och gnolat på en riktigt klassiker. I dubbel bemärkelse. Det är en vacker och mollstämd klassiker. En och annan melankolisk tanke har också funnits hos mig idag.

Jag är både glad över det möte jag haft här nere med A, en ny vän, eller en nygammal vän kanske man kan säga. En alldeles underbart omtumlande person. Samtidigt som jag är litet sorgsen över insikten att en annan person som funnits i mitt liv ett tag och som jag tyckt mycket om, inte längre gör det på samma sätt. Ett avsked hänger i luften.

Kanske är det därför jag gått och nynnat på en gammal schlager. Nina Hagen gör Zarah Leanders klassiska och inte helt okontroversiella världskrigsschlager (från filmen ”Die Grosse Liebe” 1942) med ett djup, en dramatik, en mimik, en desperation, ett maniskt vansinne, en undergångsromantik och en kärlekssmärta som ingen annan vare sig förr eller senare varit mäktig. Det här är en av musikhistoriens alla stolta brustna hjärtans mest grandiosa stunder. Texten är också helt fenomenal. Och på tyska.

De första 1:30 när Nina gör 40-talspastisch a la Zarah Leander med rullande r, mörk alt och trånande sorgsna ögon och darrande underläpp är en klassiker. Tempoökningen och trendbrottet med övergången till 80-talssynth är också helt ok. Kult!

Och avslutningen från ca 04.00 när hon plötsligt tar till hela operadiva-pipan framkallar alltid rysningar hos mig. Den här damen behärskar hela registret från djupaste alt till ljusaste sopran.

Hör av er till mig om ni behöver hjälp med översättningen!

Jag älskar dig Nina för att du gjorde en så personlig cover på denna udda känslosamma gamla pärla! Min stil.

”Ich weiss, es wird einmal ein Wunder gescheh’n
Und dann werden tausend Märchen wahr.
Ich weiss, so schnell kann keine Liebe vergeh’n,
Die so gross ist und so wunderbar.
Wir haben beide den selben Stern
Und dein Schicksal ist auch meins
Du bist mir fern und doch nicht fern,
denn uns’re Seelen sind eins.
Und, und, und…
Darum wird einmal ein wunder gescheh’n
Und ich weiss, dass wir uns wiederseh’n…”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: