En dubbel polsk tragedi, Smolensk/Katyn 1940 och 2010

Jag är fortfarande skakad efter nyheten om att en polsk Tupolev 154 störtat i skogarna utanför Smolensk i Ryssland och att samtliga ombord, 96 personer ur den polska stats- och militärledningen, omkommit; däribland polske presidenten Lech Kaczynski. Det polska folket sörjer.

Det obegripligt sorgliga i sammanhanget är att dessa högt uppsatta företrädare för nationen Polen var på väg till en minneshögtid med en mycket tragisk historisk bakgrund. I Katyn, i skogarna utanför Smolensk, ägde en massaker rum i april 1940, för precis 70 år sedan. Där lät Sovjet avrätta ca 22 000 polska krigsfångar, dessa var det polska samhällets elit då Polen lagstiftat om att alla akademiskt utbildade personer skulle bli reservofficerare. Katyn går till historien som en dubbelt förbannad plats där ledande polacker stupat vid två tillfällen i modern tid. Lördagens tragiska flygkrasch kommer alltid att sammankopplas med massakern för 70 år sedan.

Det var ett förslag från chefen för NKVD, KGBs föregångare, Lavrentij Beria, att hela den polska officerskåren och intelligentsian skulle avrättas och detta beslöts genom en politbyråorder undertecknad 5 mars 1940 av Beria och Stalin själv. Sovjetstaten ville göra sig av med alla potentiellt problematiska, handlingskraftiga personer i Polen så snart som möjligt. Och NKVD som var väl förfarna i massmordets konst – de hade ju ansvarat för Stalins stora utrensningar i slutet på 30-talet – lyckades med det makabra konststycket att helt enkelt metodiskt skjuta ihjäl nästan 22 000 krigsfångar under fem veckor i april-maj 1940.


Lavrentij Beria (1899-1953)

En makaber omständighet i sammanhanget är att det slogs ett officiellt personligt världsrekord i massmord under dessa veckor. Stalins betrodde överstebödel Vasili Blokhin, generalmajor i NKVD, sköt under 28 nattliga tiotimmars arbetspass personligen ihjäl ca 6 000 – 7 000 av de polska officerarna medelst nackskott med tyska Walther-pistoler så att skulden för massmordet skulle kunna läggas på tyskarna. Efter varje blodigt nattpass av hårt manuellt arbete i NKVDs slakteri bjöd Blokhin sina karlar på en rejäl omgång vodka. Blokhin är kraftigt förtjänt av sin notering i Guinness rekordbok som världens störste enskilde massmördare.

Detta makabra monstrum och av Stalin högt belönade och dekorerade mordmaskin till människa hade också tidigare varit just densamme som ansvarat för utrensningarna under 1930-talet och personligen avrättat alla de högt rankade offren för Stalins paranoia, bl a två av sina tidigare chefer inom NKVD, Genrikh Yagoda och Nikolai Yezhov. Blokhin framstår som en av de mest makalöst bestialiskt störda personer jag någonsin hört talas om.

Vasili_blokhin
Vasili Blokhin (1895-1955)

1943 upptäcktes massgravarna i Katyn-skogarna av tyska armén. Deras rättsmedicinare slog fast att dessa offer hade dött våren 1940, alltså drygt ett år innan den framryckande tyska armén nådde Smolensk i samband med Operation Barbarossa. Tyskarna var förstås inte sena att kabla ut denna för Sovjet mycket graverande nyhet över världen. Sovjet anklagade omedelbart och länge Nazityskland för även detta fruktansvärda brott, men den här gången var det alltså inte Hitler utan Stalin som låg bakom massmorden. Först 1990 påtog sig Sovjetunionen under Gorbatjevs ansvarsfulla ledning officiellt ansvaret för Katynmassakern.

Den polsk-ryska historien är tung och full av övergrepp och tragedier där sveket mot de polska upprorsmännen i Warszawa 1944 är ett av de lindrigare och Katyn troligen är det värsta. Det är därför mycket betydelsefullt att Rysslands premiärminister Putin i den gångna veckan bjöd in Polens premiärminister Tusk till en gemensam ceremoni i Katyn. Putin bad inte om ursäkt å sitt lands vägnar, men hans inbjudan innebar ett steg mot bättre relationer mellan Polen och Ryssland. Det är något premiärminister Tusk också önskar.

I lördags skulle den betydligt mer Rysslandskritiske presidenten Kaczynski delta i ytterligare en minneshögtid. Att planet på väg till Smolensk inte valde att landa på en annan, mindre dimmig flygplats, har redan framkallat spekulationer. För att motbevisa de rykten och konspirationsteorier som florerar ligger det nu i allas intresse att haveriutredningen genomförs snabbt, professionellt och med största möjliga öppenhet. Annars riskerar såren mellan de två länderna att fördjupas. Nu får det inte råda något tvivel om att myndigheterna går till botten med orsakerna bakom katastrofen. Jag hoppas och tror att denna tragedi nu ändå äntligen ska kunna förbättra relationerna mellan de två länderna.


Trailern till Andrzej Wajdas film om massakern i Katyn från 2007 – en film som nu nyligen vistas av den ryska statstelevisionen; ett gott tecken


En polsk Tupolev Tu-154

Tupolev 154 är en drygt 40 år gammal flygplanstyp som premiärflög 1968 och var ett av de snabbaste civila passagerarflygplanen med en marschfart på 975 km/h. Tu-154, som är snarlik, men något större än amerikanska Boeing 727, var Aeroflots arbetshäst ända fram till januari 2010 då flygplanstypen officiellt pensionerades. I Polen användes alltså flygplanstypen fortfarande. Då jag vintern 1991-1992 vid ett tiotal tillfällen flög med Aeroflot till Leningrad/St Petersburg var det oftast med Tu-154:or.

Det var bl a med en Tu-154 jag flög den 27 december 1991 då en MD-81:a (DC9:a) från SAS, som startat ca 15 minuter före oss, kraschade i Gottröra. Detta skedde samtidigt som jag tryggt flög genom snöstormen med den gamla ryska arbetshästen från Aeroflot. Många, många gånger landade jag också i dimma på Pulkovos flygplats i Leninggrad/St Petersburg den hösten. Det är en ofattbar tragedi att det däremot gick så fruktansvärt illa som det gjorde vid Smolensk i lördags.

~   ~   ~  

Hur gick det då för de två personer som var särskilt ansvariga för massmorden i Katyn i april 1940, Lavrentij Beria och Vasili Blokhin? De var båda pga sitt tidigare vidriga hantverk hårt knutna till Josef Stalin och avskydda av de flesta i den sovjetiska partitoppen.

Då Stalin slutligen dog våren 1953 uppstod en hård maktkamp i politbyrån. Nikita Kruschev lyckades i juni 1953 övertyga och ena Malenkov, Molotov, Bulganin och marskalk Zjukov att Beria var en säkerhetsrisk som nu måste bort. Beria utsattes för en kupp av de sammansvurna och sveks av sin gamle kumpan Malenkov.

Efter en kort summarisk rättegång dömdes Beria till döden. Han bad för sitt liv på sina bara knän men fick lika litet nåd som de tusentals offer vars död han tidigare varit ansvarig för. Beria fick smaka på sin egen medicin, sköts i huvudet, kremerades och grävdes ned på okänd plats i skogarna utanför Moskva. Ett passande slut för denne förfärlige och fullkomligt samvetslöse man.

Blokhin pensionerades mot sin vilja efter Stalins död 1953, men blev sedan också officiellt degraderad efter Berias avrättning. Blokhin försjönk efter det snabbt ned i ett eländigt tillstånd av svår alkoholism förvärrad av tilltagande sinnessjukdom. Han dog slutligen som en djupt oharmonisk människospillra drygt ett år senare i januari 1955. Den officiella dödsorsaken var självmord.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: