Med Papa Legba och Baron Samedi på Etnografiskas voodooutställning

I lördags såg jag den omtalade ”Vodou”-utställningen på Etnografiska muséet i Stockholm. Detta är en utställning om ”vodou” som det kallas och stavas på Haiti, som är vodouns starkaste fäste. Detta till skillnad från voodoo som beskrivs som Hollywoods version med nålar och dockor och zombies. Utställningen känns både fascinerande och litet förvirrande att se.

Vodou är en märklig mix av afrikanska, indianska och katolska trosföreställningar, med rötter i slaveriet. De första afrikanska slavarna kom till ön Hispaniola redan på 1500-talet. Hispaniola är som bekant det geografiska namnet på den ö som är politiskt delad i Haiti och Dominikanska repubiken. Haiti var för övrigt det andra landet på västra halvklotet, efter USA, som blev självständigt från kolonialmakten, i Haitis fall Frankrike, efter en serie slavuppror där vodoun spelade en viktig roll.

I början av utställningen kunde man se ett antal filmsnuttar, intervjuer med olika vodou-utövare på Haiti. Det var intressant och informativt då vodoun här placerades i ett levande, aktuellt och samtida sammanhang. Vanliga människor på Haiti talade om sin relation till vodou. Men här fanns också snuttar med vodou-präster, hounsis, som försatte sig i trance-tillstånd och dansade, lallade runt tungomålstalande. Kul att få med litet av det jag med mina fördomar om vodou hoppats på att få se.

Utställningens alla föremål kommer från schweizisk-haitiskan Marianne Lehmans personliga (!) samling av föremål som nu är ute på turné i Europa. Pengarna vill hon använda till att skapa ett riktigt museum i Haiti.

Det är svårt att få grepp om vodoun. Den framstår som en egen religion, och har tydligen märkligt nog accepterats av katolikerna som möjlig att utöva parallellt med katolsk kristen tro. De flesta vodouister är också katoliker. Jag har dock personligen svårt att förstå hur de får ihop denna dubbla tro? De många märkliga andar och gudar som finns inom vodoun kräver sin speciella offer och riter, Baron Samedi (känd från Bond-rullen ”Live and let die”) och Papa Legba (möjligen känd från Talking Heads-låten med samma namn) är två exempel. Hur detta kan gå ihop med katolsk tro får jag inte ihop – ”du ska inga andra gudar hava jämte mig…”

Vi fick i utställningen lära oss skilja på kalla och varma vodou-gudar. De kalla är inte lika snabba och kraftfulla, men mer säkra att närma sig. De varma gudarna var mer nyckfulla och potentiellt farliga om man på nåt sätt förargat dem. Guiden var dock noggrann med att upprepa att vodou-andarna/gudarna inte var onda, bara delvis egensinniga och oberäkneliga.

Ändå fick jag en obehaglig känsla av och till på utställningen. Det var mycket intressant, och litet obehagligt. Särskilt i den nedsläckta delen av utställningen där de hemliga utövande Bizango-sällskapen presenteras. Där är fullt av s k bizango-krigare. Minnen från Haitis våldsamma historia har avsatt många spår i den haitiska voodoon, särskilt i de stora Bizangofigurerna, manshöga dockor som tillhört ett hemligt voodoosällskap – Bizango. Det är ingen händelse att en del av dem är stympade, eller slagna i kedjor och rep. Sådan var slavarnas verklighet. Dessa voodoo (vodou) figurer var fascinerande, skrämmande och bisarra att möta.


Hotfulla Bizango-krigare i utställningsdunklet

Den abnormt stora mängd mänskliga kranier, grinande dödskallar, som dök upp överallt i utställningen fick mig verkligen att undra om gravplundring, det vi i Sverige kallar brott mot gravfriden, är både lagligt och socialt accepterat på Haiti?

Avslutar med Talking Heads-låten ”Papa Legba” som alltså är uppkallad efter vodou-anden Papa Legba a k a The Gate Keeper. Låten förekom i David Byrnes film ”True Stories” från 1986. Låtarna i filmen sjungs av skådespelarna och inte av bandet.

Så är det även i detta exempel där det är den kultförklarade amerikanske gospel- och r & b-sångaren Roebuck ”Pops” Staples (1914-2000) som framför låten och även bjuder på litet voodoo-ritualer vid sitt vodou-altare. Han spelar alltså en vodou-präst i filmen. Som en extra surrealistisk dimension är det en tyskdubbad version av filmen vi bjuds på. Bara en sån sak!

Annonser

4 svar to “Med Papa Legba och Baron Samedi på Etnografiskas voodooutställning”

  1. Tänkte du på att skyltarna vid skulpturerna var placerade i en höjd som tvingade besökaren att böja sig inför dem för att kunna läsa? Det tyckte jag var ett genialiskt grepp för att tvinga besökarens kropp att acceptera och respektera dem som religiösa föremål och inte bara exotiska prylar eller konstföremål. Jag tolkade det som ett försök att sudda ut gränsen mellan kropp och föremål, vi och dem, tro och icke-tro. Jag som besökare blev tvungen att relatera till föremålen med kroppen, utan glas emellan.

    En fantastisk utställning!

    • Ja jag tänkte också på att skyltarna satt lågt, extremt lågt för en person med min kroppslängd. Jag fick sätta mig ned djupt på huk gång på gång för att kunna läsa.
      Kanske var det just så de tänkt sig, så som du beskriver den tänkbara orsaken till denna placering. Jag reagerade också på att det inte fanns något glas mellan mig och föremålen.
      Det var en fascinerande utställning som väckte nästan lika många frågor i mig som den också gav svar.
      Jag gillade också filmerna man fick se i början…

    • Intressant tanke Marika. Jag reagerade också på att alla skyltar satt så lågt men tänkte inte mer på det. Det du säger kan dock vara sant… Att det var genomtänkt och en del av utställningen.

      Hursom tyckte jag det var en intressant utställning om än energikrävande. Jag kände mig stundtals kväv under utställninge. Det kändes verkligen som om det finns kriaft kvar i föremålen. Vodou har för mig blivit än en mekraftfull tro.

  2. En underbar utställning, den kunde dock hållit på längre.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: