Arkiv för juli, 2011

Mellanlandning i Stockholm efter en annorlunda semestervecka på ”turkiska rivieran”

Posted in Personlig kommentar, Resa, Vardagligt with tags , , , , , , on 28 juli, 2011 by japetus

Återkom inatt vid 3-tiden från mitt hälso- och charterretreat på ”turkiska rivieran”… Hotellet låg på stranden ungefär mitt emellan turistorterna Side och Alanya och hette Stella Beach och jag hade helpension där i en vecka. Det var ett par saker som hände där som jag kommer återkomma till här i bloggen.  Men det blir inte nu för tiden är knapp.

Det jag vill kommentera här nu som hastigast är det som gjorde resan mest speciell, nämligen dels att jag hade mina slipade solglasögon med mig dels min iPhone. Hotellet hade WiFi – det var kanske det allra bästa med stället – så jag kunde surfa. Vilket bl a innebar att jag nog var den förste som på fredageftermiddagen den 22 juli förstod att det var nåt fruktansvärt som höll på att hända i Norge.

När jag sedan slog på BBC WorldNews blev det bara mer och mer fasansfullt. Redan på fredageftermiddagen förstod jag att jag aldrig skull glömma namnet Utöya. Snart dök också ett mansnamn upp – den ansvarige för terrorn. Men jag tänker inte nämna hans namn här för jag anammar idén att inte ge honom onödigt utrymme eller på nåt sätt lyfta fram hans genomruttna budskap. Det räcker med detta.

För ett par år sedan skrev jag om Sveriges då antagligen mest hatade man. Han som våren 2008 mördat lilla Engla. Jag tänkte då fredagseftermiddagen att här har vi Norges mest hatade man sedan Vidkun Quisling. På lördagmorgonen blev det än värre då dödssiffrorna nästan tiodubblats. Det var då den totala tragedins omfattning klarnat. Det hela är så obegripligt stort och sinnessjukt vridet att orden inte räcker till. Och jag nämner inte hans namn.

Jag nöjer mig med att konstatera att jag är övertygad om att de goda krafterna i samhället kommer segra, att den onämnbare inte kommer lycka med sitt uppsåt och nå ut som han tänkt sig med sitt vidriga budskap. Ja jag är mer än övertygad. Det kändes också väldigt fint och inte så litet symboliskt att nu på måndagen få stå i den stora moskén i Manavgat och ha en tyst minut för mig själv.


Den magnifika moskén i Manavgat, Turkiet

Som sagt, jag kommer återkomma till ett par av de händelser som inträffade på hotellet.

Eftersom det hela var en retreatresa och jag var för mig själv hela tiden fick jag också själv möta alla känslor kring denna förfärliga händelse. Genom att jag kunde surfa fick jag bl a kontakt med mina norska vänner.

Annonser

Dags att utlösa alternativplanen igen… Flyger söderut nu!

Posted in Resa with tags , , , on 20 juli, 2011 by japetus

Med SMHIs prognoser och förra veckans regn i minnet utlöser jag nu ”alternativplanen” och sejfar upp, flyger ca 3,5 timmar söderut för en vecka med fokus på träning, mat, meditation, sömn, böcker, strandpromenader och garanterad ”shorts och t-shirt tillvaro”… Konceptet funkar och är beprövat… Vinst varje gång!

Flygnörden kan bekräfta att det denna gång blir en flight med Primera Air och då en Boeing 737-800. Det ser jag förstås som vanligt fram emot.


En Boeing 737-800 från Primera Air. Hon är snarlik sin konkurrent Airbus som jag flugit mycket med de senaste åren. Kul att prova klassiska Boeing igen!

Så här ser seating ut för en Boeing 737. Vet ännu ej var jag kommer sitta denna gång, men återkommer med det när jag tillbaka.

Tiden är nu så knapp att det bara blir några rader här.

Så här ser upplägget ut:
https://japetus.wordpress.com/2010/02/14/charter-retreat-halsoresa-pa-mitt-satt/

Nu åker jag!

”Det finns en sjö och sedan aldrig mer…” Exit Hjalmar Gullberg för idag 50 år sedan

Posted in Litteratur, Poesi with tags , , , on 19 juli, 2011 by japetus

Efter en vecka i Skåne har jag mellanlandat i Stockholm. Mycket regn och blåst var det i veckan som gick, uppblandat med en och annan riktigt fin dag. Stockholm är sådär julilugnt och jag har förberett mig för semesterns nästa etapp.

Det är en litet speciell dag idag. Idag för precis 50 år sedan avled Hjalmar Gullberg i samband med vad man trodde var en drunkningsolycka, något som senare visade sig vara ett självmord. Ja eller till och med ett fall av eutanasi, aktiv dödshjälp… ”Det finns en sjö och sedan aldrig mer”, som han själv skrev i en av sina dikter.

Detta med eutanasi är en mycket svår och etiskt komplicerad fråga. Och inte. Jo den är svår. Hemskt svår. Men jag tycker verkligen ändå att en fullvuxen människa som är vid sina sinnens fulla bruk – som har den typ av obotlig, plågsam åkomma som Gullberg hade – själv måste få välja när det är dags att kliva av. Och Gullberg var verkligen svårt sjuk, vilket nedanstående artikel i Svenska Dagblader som jag länkat till berättar ganska utförligt om.

Så då blev det så ganska precis 20 år efter vännen Karin Boyes självmord att Hjalmar Gullberg följde efter den vägen. Men under helt andra omständigheter och i en annan ålder. Karin Boyes självmord var en djup tragedi, medan man/jag har stor förståelse för Hjalmar Gullbergs val.

Det är dock ett oåterkalleligt beslut. Och Hjalmar Gullberg hade fattat det och agerade på det beslutet för idag 50 år sedan. Så tystnade en av de allra vackraste poetiska röster detta land någonsin känt. Han är och förblir en favorit för mig och jag har en alldeles särskild känsla och förståelse för hans ord.


Hjalmar Gullberg: ”Det finns en sjö och sedan aldrig mer…”

I helgen som gick var det en riktigt intressant artikel i Svenska Dagbladet om Hjalmar Gullbergs sista tid:
http://www.svd.se/kultur/litteratur/det-finns-en-sjo-och-sedan-aldrig-mer_6323328.svd

Hjalmar Gullberg är en av mina stora svenska lyriska favoriter. Det är riktigt mycket så och jag skrev tidigare om detta i bloggen ”En majnatts melodi…”:
https://japetus.wordpress.com/2008/05/06/en-majnatts-melodi/

Jättefredag!

Posted in musik, Vardagligt with tags , , , , on 8 juli, 2011 by japetus

Det brukar talas om ”jättemåndag” i augusti när man återvänder till jobbet efter en lång sommarsemester eller i januari efter alla helger. Idag är det dags att mynta begreppet ”jättefredag”, sista dagen på jobbet inför en lång och efterlängtad – och välförtjänt – sommarsemester.

De senaste dagarna har åter varit mycket varma och soliga. Kvällarna har varit makalöst vackra. Gårdagskvällen var extra mycket så av många skäl. Det är klart att det också är väldigt speciellt när man har den sista kvällen inför den sista arbetsdagen innan semestern. Det går inte att komma ifrån att det är en lyxig känsla.

Nu  är jag på tröskeln till årets semester. Jag tänker mig ett pärlband av ”stunder som den här” som väntar på att bli upplevda…


Bo Kaspers Orkester: ”Stunder som den här”, 2008 och några ord från bandmedlemmarna hur låten kom till

Tidigare inlägg på samma tema, dock här inverterat:
https://japetus.wordpress.com/2011/01/10/oxveckorna/

Julilugn i mammas sommartomma lägenhet

Posted in Vardagligt on 6 juli, 2011 by japetus

Så är den där speciella tiden här igen, som jag återkommit till varje sommar. Semestertider, julilugn och tysta stilla kvällar då jag vattnar blommorna i mammas sommartomma och tysta lägenhet.

Det enda som hörs är det svaga bruset från trafiken utanför. Tidigare knarranden i väggar verkar ha upphört. Inte heller den där litet kusliga känslan av att inte vara ensam i lägenhet, fastän jag vet att jag är det, finns kvar. I den mån det för snart 10 år sedan fanns någon annan energi, en annan närvaro i lägenheten så upplever jag inte längre att det gör det. Det är bara väldigt lugnt, tyst och stilla.

Ja min semester har egentligen inte utbrutit än. Det dröjer ännu några dagar för jag jobbar fram t o m fredag i denna vecka. Men juli är semestertider för både mamma och min styvfar eftersom de båda är lärare. Ja i mammas fall får jag ju säga ”var” eftersom hon nu slutligen gått i pension. Ja hursomhelst är de båda på sommarstället i Skåne och därför är jag på plats i vattnar i den tomma lägenheten. Så har det varit i många år och jag hoppas det så ska förbli ännu i många, många år.

Men skönast är ändå efter att vattningen är klar, då jag kan lägga mig en stund, en liten stund, och vila i den utmärkta soffan de har i vardagsrummet. Den är nämligen så lång att t o m jag kan sträcka ut alla mina 193 cm och bara koppla av en stund i friden och tystnaden. Jag är själv i lägenheten och det känns verkligen som att det är så. Det är lugnt, stilla och mycket kontemplativt. Det är det där speciella julilugnet som finns där några veckor varje år. Tack för det!

”Sången ensam, återfunnen”

Posted in musik, Natur och årstider with tags , , , on 1 juli, 2011 by japetus

Månadsskifte, väderomslag.

Efter en vecka av vackert högsommarväder har vi 1 juli, regn och en mulen himmel. Gårdagkvällen var ännu en magnifik sommarkväll, en mycket vacker sommarkväll på Jorden. En värdig junifinal år 2011. Jag gillar ordet junifinal och skrev om det för ett år sedan:
https://japetus.wordpress.com/2010/06/30/junifinal/

Ett brottstycke ur en text av Simple Minds (”C Moon Cry like a baby”, 1983) når mig plötsligt:
”Outside it’s hot, the first of July
and the look in your eyes said, something is missing…”

Ja det är nåt som saknas just nu. Jag har av olika skäl fått bestämma mig för att inte åka till Ängsbacka i år. Jag hade visserligen bara kunnat vara där halva veckan. Men nu blir det inte så. Plötsligt öppnar sig fyra hela dagar av tid på hemmaplan. Jag ska förvalta dem väl. Bl a genom att gå upp på vinden och leta fram den låda som innehåller alla mina gamla video-8 kassettband. Nu är ju planen att börja digitalisera denna skatt av videofilmer tagna åren 1989 till ca 1998. Aktiviteter på vinden verkar lämpligt, jag tror nämligen att det kommer fortsätta regna i helgen.

Jag har onda aningar om att det här kan slå om och bli en av de där riktigt regniga somrarna med ihållande lågtryck. När det blir så tröttsamt med regnet efter ett par veckor att man helt enkelt måste lämna landet för att få njuta av sommarkänslan i t-shirt och kortbyxor. Som somrarna 1998 och 2000. Hoppas att jag har fel.

Nu till bloggrubriken. Bakgrund: jag gick i lågstadiet på Herrängens skola i Älvsjö, Stockholm och hade där en gammaldags, troende lågstadielärare som hette Majken. Hon var gissningsvis mellan 55 och 60 år gammal i mitten av 70-talet, obegripligt gammal med 7-åringens perspektiv. Majken var mycket sträng och samtidigt religiös på något sätt. Vi fick börja varje skoldag med att sjunga psalmer, ”old school”, som hon ackompanjerade sittandes vid sin pumporgel framme i klassrummet. Det hela kändes mer 50-tal än 70-tal. I själva verket kan Majken ha börjat som lärare redan på 40-talet. Så var det säkert.

Vi fick sjunga en del andra sånger också. Ofta med kristna förtecken. Och en av dessa visor har jag haft i bakhuvudet i många, många år. Brottstycken av texten och melodin har jag kommit ihåg. Men jag har inte kunnat hitta den. På senare år har jag googlat då och då – och fick till slut träff nu igår. Det var i en blogg där en tjej, nästan 20 år yngre än jag, berättade en liknande historia om den försvunna sången som återfunnits. Jag förstår att generationer av lågstadieelever sjungit den.
http://missb.bloggplatsen.se/2009/06/29/1797608-aterfunnen/

Det är en väldigt rar barnvisa med peace, love and understanding som ett gjutet grundtema, det handlar om förståelse mellan barnen på vår jord. Det känns väldigt mycket 70-tal och oerhört politiskt korrekt. Men den är fin, väldigt fin tycker jag. Och när jag blundar kan jag se fröken Majken framme vid orgeln – jag är tillbaka i skolbänken i klass 1d, Herrängens skola med en känsla av färgerna grönt, brunt och svagt orange och den speciella doften som jag minns att träet i bänklocket doftade av…

”Jag har sett på TV barn i andra land,
kan vi inte träffas undrar jag ibland?
Lille Jan i Holland på en båt han bor,
seglar på kanalen med sin far och mor.

Och på röda torget borta i Moskva
hoppar Anna hage det gör Anna bra.
Grekiska Maria ibland bergen bor
rider på en åsna, spinner åt sin mor.

Lille Takamura, han som är japan
leker med en drake hela långa dan.
Barn i andra länder hör jag ropar hej!
Jag såg er på TV, ni såg inte mig.

Jag vill komma till er, kommer ni till oss?
Folk ska vara vänner de ska inte slåss
Kom vi lär varandra lekar, visor, ord
vi som bor på samma runda, gröna jord.”

Jag vet nu att visan heter ”Vi som bor på samma jord” och att texten är skriven av Britt G Hallqvist, känd som poet, översättare och flitig psalmtextförfattare. Jag kan omedelbart se att det här är en text hon har skrivit. Det är helt genreriktigt.

Britt G Hallqvist, som bl a översatt Tolkiens ”Bilbo” och Richard Adams ”Den långa flykten”. Undrar förresten hur det gick till när hon bestämde sig för att att det var just ”Den långa flykten” som var lämpligaste namn för den engelska oöversättbara titeln, ortsnamnet ”Watership Down”?

PS:
Richard Adams bok ”Den långa flykten” figurerar för övrigt i Junifinal-bloggen jag länkade till ovan.

PPS:
Tack Lars Gustafsson för rubriken som är ett lån från din bok ”Sorgemusik för frimurare”, utgiven på Norstedts, 1983.