Arkiv för februari, 2012

Skottdagen 2012 – en föraning av vår

Posted in Natur och årstider with tags on 29 februari, 2012 by japetus

Vi har den 29 februari idag, skottdagen, något vi bara får uppleva vart fjärde år. Utfyllnadsdagen som ska till för att den gregorianska kalendern ska gå ihop över tiden och årstiderna inte ska behöva förskjutas.

Skottdagen idag har varit en riktigt solig och ljus, fin och ganska varm dag. En dag med tydliga vårkänslor. Fortsätter det så här blir det rekordtidig vårrit med ”Våroffer” för undertecknad. Litet för mycket snö än kvar på marken, men troligen ska det inte behöva dröja så länge som in i april i år. Jag tror som sagt inte på nån mer vinter alls i år.

Enligt gammal icke-PK tradition får även kvinnor som bekant fria på skottdagen. Men jag klarade mig även denna gång…


Farorna lurar längs vägen för ungkarlen på skottdagen, ett charmigt vykort av årsmodell 1908

Varma februari

Posted in Natur och årstider with tags , on 28 februari, 2012 by japetus

För några veckor sedan skrev jag om kalla februari, att denna min födelsedagsmånad så ofta brukar bjuda på rejält vinterväder när man, som i år, börjat tro på en mild vinter. Och det blev också mycket riktigt ett par riktigt kalla veckor i denna månad.

Men medan jag hade min vecka i Egypten kom väderomslaget. Nu har jag varit hemma igen i en vecka och vi haft haft milt väder och plusgrader nästan varje dag. Det har nästan funnits en vårkänsla i luften. Men viktigaste orsaken till det är nog egentligen inte plusgraderna i luften utan de många fler timmar av ljus vi varje dag nu får. Slutet av februari är en helt annan sak än slutet av december.

Två månader har gått sen vintersolståndet och det är nu mindre än en månad till vårdagjämningen. Ljuset tilltar och jag slipper nu gå till jobbet i mörker trots att jag ofta lämnar mitt hem före 07 på mornarna. Solens resa fortsätter nu mot vårens balanspunkt då ljus och mörker väger jämnt. Jag tror på en tidig vår i år.

Kunglig födelsedag. Får vi en manlig eller kvinnlig tronföljare?

Posted in Historia, Hyllningar with tags , , , , , , on 23 februari, 2012 by japetus

Den här morgonen märktes det direkt i SvTs tidiga nyheter vid 06.00 att det var något speciellt på gång… Det var en speciell nyhet som fick stort utrymme och påverkat programtablån.

Kronprinsessan Victoria och prins Daniel har inatt vid halv ett åkt in till KS i Solna och det är nu uppenbart att förlossningen har ägt rum inatt. En tronarvinge har fötts denna kungliga födelsedag. Prins Daniel själv kommer vid 07.00 ge en presskonferens och tillkännage nyheten om den kungliga bebisen. Han ville inte ha hjälp av något ombud i form av hovets presschef Ternert.

Daniel fortsätter agera som en ”modern prins” och som den redige kille han är kan han berätta nyheten själv för pressen och svenska folket. Det är också en historisk detalj och signifikativt för det moderna kronprinsparet att bebisen föds på sjukhus. Det har aldrig hänt tidigare i den kungliga familjen.

Man kan tycka vad man vill om monarkin, men den lilla bebisen är tronföljarparets förstfödda och kommer bli Sveriges statsöverhuvud, tronföljare och blivande regent. Detta är en extra viktig kunglig födelsedag. Vid 07.00 får vi reda på hur det gick…


Svensk kronprinsessa med mamma och pappa 1977, men då visste vi ännu inte att Victoria skulle bli tronföljare. Det blev hon först 1980 i o m förändringen i successionsordningen.

Och så har klockan passerat 07.00 och vi har fått höra Prins Daniel på ett ledigt och trevligt sätt presentera nyheten om att en liten prinsessa fötts kl 04.26 idag på morgonen. Men vad den lilla flickan ska heta får vi veta vid konseljen först imorgon eller i övermorgon. Det var skönt att höra att allt gått väl – grattis till mamma Victoria och pappa Daniel!

”Football season is over…” Tankar kring Hunter S Thompson

Posted in Film, Litteratur with tags , , , , , , on 20 februari, 2012 by japetus

Den 20 februari 2005 sköt den amerikanske författaren Hunter S Thompson sig i huvudet med en grovkalibrig revolver. Detta gjorde han inne på sin befästa gård strax utanför Aspen i Colorado dit han hade dragit sig tillbaka mot slutet av sitt 67 åriga liv. Det var ett genreriktigt och konsekvent slut för denne excentriske man.

Under den sista tiden hände det inte sällan att han på nätterna, när han inte kunde sova, avfyrade skott ut i mörkret på måfå. ”You never know what’s lurking out there…”


Hunter S Thompson (1937-2005)

Hunter S Thompson, upphovsmannen till begreppet ”gonzo-journalism”, var en redan under sin livstid starkt mytomspunnen och kultförklarad författare som lämnat många slagfärdiga, smarta, ironiska och cyniska citat efter sig. Ett av de mer kända, ”thieves and pimps”, som det finns flera olika variationer på, är detta mycket typiskt thompsonska uttalande:

“The music business is a cruel and shallow money trench, a long plastic hallway where thieves and pimps run free, and good men die like dogs. There’s also a negative side.”

Citatet nedan, rubricerat ”Football season is over”, blev det allra sista:

No More Games. No More Bombs. No More Walking. No More Fun. No More Swimming. 67. That is 17 years past 50. 17 more than I needed or wanted. Boring. I am always bitchy. No Fun — for anybody. 67. You are getting Greedy. Act your old age. Relax — This won’t hurt.”

Hunter S Thompsons mest kända litterära verk är utan tvekan ”Fear and loathing in Las Vegas” som filmades 1998 i regi av Terry Gilliam med Johnny Depp och Benicio del Toro i huvudrollerna. En fullständigt galen film där droger, alkohol, skjutvapen, gambling, damer och kraftfulla bilar spelar en viktig roll. Filmen har kallats en resa till hjärtat av den amerikanska drömmer och kanske är det så. Johnny Depps karaktär i filmen är också delvis självbiografisk och har starka likheter med Hunter S själv.

Thompson älskade amerikansk fotboll, skjutvapen, alkohol, droger och excentriska kläder. Däremot tyckte han genuint illa om Richard Nixon, men det skulle kräva en helt egen blogg för att göra rättvisa åt de många turerna och obetalbara citat som detta tog sig uttryck i.

Hunter S Thompson levde ett hårt och riskfyllt macho-betonat liv, inte helt olikt Ernest Hemingway som ju också valde att avsluta det på samma sätt för egen hand, när han inte längre kände att han kunde leva upp till den mytbild han själv skapat. Man får säga att Hunter S Thompson var mycket konsekvent in i det sista. Hans begravning blev också ett välregisserat extravaganza.

Genom vännen Johnny Depps försorg – efter tidigare instruktioner från huvudpersonen – avfyrades Thompsons aska blandad med fyrverkerier i blått, vitt, rött och grönt från en kanon som stod på toppen av ett 47 meter högt torn. Detta skedde i samband med en privat ceremoni 20 augusti 2005 i Aspen till tonerna av Norman Greenbaums ”Spirit in the sky” samt Dylans ”Mr Tambourine man”. (Tornet hade för övrigt tidigare använts i samband med Hunter S Thompsons kampanj att bli vald till sheriff i Aspen 1970.)

– He sure went with a bang!


Trailern till 1998-års ”Fear and loathing in Las Vegas” med Johnny Depp och Benicio del Toro

Något mer om mitt förhållande till särskrivningar och ett särskilt tack till Fredrik Strage

Posted in Personlig kommentar on 6 februari, 2012 by japetus

Det kan inte sägas vara särskilt djärvt att utala sitt kraftiga ogillande av särskrivningar. Och ändå fortsätter jag att göra det. Bara för att det känns viktigt. Den här kampen kommer jag att fortsätta föra till sista patronen, ända till det bittra slutet.

För detta med särskrivningar är ett riktigt sattyg till otyg. Ibland är det verkligen svårt att förstå hur de människor tänker som systematiskt jobbar med denna språkförbistrande misshandel av vårt svenska språk. Det är naturligtvis inte ett dugg roligt för de dyslektiker som inte kan rå för att de åstadkommer en och annan ofrivillig särskrivning, men alla dessa exempel kan inte ha orsakats av dyslektiker.

Fredrik Strage kan verkligen vara rolig – jag har naturligtvis följt hans skrivande i många år eftersom han så gärna skriver initierat om musik – och det roligaste och viktigaste jag läst på länge av honom var just en krönika i DN om särskrivningar. Den hade dessutom en liten koppling till lördagens melodifestival som jag verkligen uppskattade och vill hylla honom för.

Strage hade förstås några riktigt, riktigt bra exempel på groteska särskrivningar:

”Skjut dörren fel anmäld”, ”Hög stadielärare”, ”Pann kaks smet” och ”Rök fritt”…

Men läs Strages utmärkta och träffsäkra krönika:
http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/fredrik-strage-sarskrivningar-skrammer-mig-mer-an-sean-banan-och-terrorister

Melodifestival med vansinnesflinck, pajasbanan, schizad synthrock och ojämn humor

Posted in musik, Personlig kommentar with tags , , , , , , , , , , on 5 februari, 2012 by japetus

Dags för årets melodifestivalsblogg. Jo jag tittade igår. Från början till slut. Känner nu att jag behöver lätta på trycket efter denna smått traumatiska upplevelse. Bloggen kommer växa under dagen, men det första publiceras redan nu på morgonen.

Skogsrået/Pocahontas Loreen och plastigt schizade Dead by April gick direkt till finalen medan revolutionäre kaosmannen Thorsten Flinck och pajasbananen Sean fick en andra chans.

Kan börja med att uttrycka min glädje över att Thorsten Flinck höll ihop och kunde genomföra sitt teatraliskt välartikulerade nummer. Med lyfta knutna högernävar gjorde revolutionsgubbarna genreriktig revolutionärt kostymklädd finkommunistiskt klassisk 68-entré. Jag förstår att det kändes viktigt för teater-Flinck att på nåt sätt försöka behålla sin finkulturella cred genom att slå an någon form av revolutionärt antitetisk sträng i detta för honom så vulgära sammanhang.

Jag gladdes åt att se Kenny ”Beno Zeno” Håkansson på gitarr, ett trevligt livstecken efter förra veckans sorgliga Dag Vag-dödsbud. Men Thorstens glödande vansinnesblick skrämmer och snusrinnet äcklar. Thorsten är rubrikernas man, men kände väl kanske efter den bortklippta ”kalabaliken” nyligen i Skavlan att han skulle ta det litet lugnare den här gången? Eller så hade han förmanats kraftigt. Men av vem? Nej han verkar inte den typ av människa som lyssnar till förmaningar utan vandrar vidare i sitt personliga kaos. Hoppas Thorsten att du ska kunna resa dig ur detta och få leva ett hälsosammare och mer harmoniskt välmående liv! Om du nu ens vill det? Kanske viktigare att stanna i myten du byggt om dig själv?


Thorsten Flinck med genreriktigt rödsvart finkommunistiskt kostymerad revolutionsorkester

Jag borde inte ens ödsla tid och kraft på att kommentera Sean Banan för jag är så långt utanför hans målgrupp att det nästan blir meningslöst. Ändå gör jag det. De här tröttsamma pajaserierna känns fullständigt smak- och poänglösa. Markoolio gjorde nåt liknande för 10 år sen, med i mina ögon något större framgång och fräschör. Varför nu detta? Vad tillför det i detta sammanhang 2012 på denna sändningstid?

Jag har extremt svårt för buskis av alla de slag (”Stefan och Krister” är det värsta jag vet) – med undantag för vissa av Eddie Meduzas alster – och Sean Banan är nog den sämsta, mest daterade, fånigaste och tramsigaste och samtidigt osmakligt självgoda buskis jag sett. Nånsin. Tror jag. Det är så meningslöst att ens kommentera det. Varför gör jag det? Sean Banan är ju ett inslag för Bolibompas målgrupp. Förvånar mig att de fick vara vakna så pass länge att de kunde rösta fram sin idol till andra chansen. Bevare oss väl om han tar sig vidare…

Dead by April kunde jag inte få kläm på, varken fågel eller fisk eller mittemellan. Deras svårbegripliga mix av kräkreflexframkallande growlande strupsång och melodiöst italiensk synthifierad 80-talssmörpop kändes mer än lovligt schizofren. Dessa två vitt skilda personligheter försökte samsas i samma tillgjort genreriktigt hårdstylade kropp; frisyrer, poser, tatueringar och gester – allt kändes bara så konstruerat och plastigt pojkbandsfejkat. Som om mammas pojkar från fina Långedrag i Götet hade klätt ut sig för coola maskeraden. Och musiken kastade sig fram och tillbaka mellan dessa två extrema uttryck som i Jim Carreys tok-schizofrent parodiska överspel i ”Me, myself and Irene”.

Jag ser att nya programledarfyndet Gina Dirawi hyllas i media för sin timing och kvicka repliker. Det är möjligt att hon fick till det på det sättet ett par gånger, men det blev också en rejält poänglös plump dikeskörning. Hennes sätt att närma sig Afro-Dite kändes bara just så. Det hade möjligen funkat om det varit ”Babben” Larsson som kört den approachen, men nu… Plumpt och poänglöst blev det. Nej, vet ni vad. Den sortens lam, trist och otrevlig humor går bort. Fetbort. Men eftersom det naturligtvis är väldigt PK att gilla Gina Dirawi (av ett antal anledningar) är hennes övertramp snabbt förlåtna.

Och nej det var inte heller ok av Thorsten ”Kaos” Flinck att tafsa Gina Dirawi på rumpan på det trista sätt han gjorde. Det går definitivt också fetbort. Samtidigt, hur trist det än må låta, vad trodde hon? Att tjata som hon gjorde om att få kramas med Herr Flinck, att få en ”Thorsten-kram”, det är liksom dömt att sluta med någon form av skandal. Precis som det nu gjorde.

Thorsten har t o m själv i intervjuer beskrivit sig som en kaosmänniska och han har bevisligen svårt att hålla sig inom normala och konventionella ramar i de flesta sammanhang. Därför är jag inte ett dugg förvånad över att kramen slutade så fel som den gjorde. OCH det var INTE ok att göra som han gjorde. Men jag undrar om nån skulle ha reagerat om Gina skulle ha tafsat på samma sätt på Sean Banans uttjatat omtalade rumpa? Skulle det vara ok? Skulle reaktionen bli så kraftig då?

Det börjar nu bli dags att komma till de inslag i gårdagens show som jag gillade. För det fanns också sådana.

Helena Bergströms kortsketcher med de vitt skilda karaktärer som fångats i tv-soffan tittandes på festivalen tyckte jag funkade riktigt bra. Här hade hon användning för sin skådisprofession och använde talangen väl. Där var hon riktigt rolig.

Jag gillade också idén att föra fram budskapet att festivalen inte bara är bögarnas show då samtliga tre programledare Dirawi, Dawn Finer och Bergström tillsammans sjöng sitt gemensamma shownummer.  Det var skoj och jag gillade förstås passningen till Grotescos hysteriskt roliga ”Bögarnas fel” och de sköna gay-arketypiska Village People-dansarna.

Jag hade nog trott att både Afro-Dite och Marie Serneholt skulle gå vidare, men tji fick jag. Det här gillas brett, tänkte jag. Men jag har ju inte längre nån som helst koll på vad som kan förväntas funka när folksverige ska rösta i ett sånt här sammanhang anno 2012.

Abalone Dots tyckte jag var helt ok, men där fattade t o m jag att de inte skulle ha en chans att gå vidare. Det hade säkert funkat etno-bra i den trenden 1994, men inte idag. The Moniker blir jag inte riktigt klok på, med sitt märkliga artistnamn, svårbegrepliga val av scenkläder parat med sympatiska musikaliska referenser – Bryan Ferry, Paul McCartney och Chris Isaak. Jag borde nog gilla The Moniker. Kanske litet i alla fall. Men låten var inte tillräckligt bra den här gången och kändes krystad.

Loreens låt tyckte jag lät dussintrist vid första lyssnandet. Men sen kändes det bättre, det tog sig. Det här lät som nåt som herrarna Feiner och Amarillo i The Attic kunde ha skrivit och det de gör brukar jag gilla; habil dancelåt. Kommentarerna om ”en stunds armviftande som för tanken till ett fyllo på myggjakt” är ironiska, orättvisa och missvisande. Tro inte på dem även om det var litet skoj uttryckt. Jag tyckte det var en behaglig flytande tai chi-känsla av flöde och indiansk mystik i Loreens dans. (Och det var nog fler än jag som utseendemässigt tänkte på Titiyos look i ”Come along” 2001). Loreen var bra och jag tyckte det var mycket rättvist att hon gick vidare direkt till final. Jag tror det är en låt som kan ha goda chanser i Eurovision.


Loreen Talhaoui


Kommentarer i media:

Dagens Nyheter:
http://www.dn.se/kultur-noje/nu-vantar-vi-pa-melodifestivalen

SvD:
http://www.svd.se/kultur/loreen-och-dead-by-april-till-globen_6824249.svd

http://www.svd.se/kultur/lordag-schlagerslaget-kan-borja_6822057.svd

Aftonbladet:

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/article14319566.ab

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article14319454.ab

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/article14319619.ab

Expressen:

http://www.expressen.se/noje

http://www.expressen.se/noje/1.2699599/loreen-och-dead-by-april-till-final-i-globen

Kalla februari

Posted in Natur och årstider with tags , on 4 februari, 2012 by japetus

Har njutit av utsikten över stan idag denna magnifikt gnistrande, solstrålande iskallt vindstilla vinterdag i Stockholm – milsvid utsikt och bolmande vita majestätiska rökplymer ur stadens höga skorstenar… Friskt! Och mycket typiskt kalla februari.


Dagens utsikt från Nybohov över stan – klicka för större bild

För jag har ju extra bra koll på februari eftersom det är min födelsedagsmånad. Jag vet inte hur många iskalla födelsedagar det varit genom åren. Den här vintern har ju bjudit på en hel del ”höstväder”, men när februari närmar sig då kan man vara säker på att det knäpper till rejält och blir svinkallt. Så även denna gång.

Och ikväll drar hela Melodifestivalsspektaklet igång. Har bestämt mig för att titta så att jag kan producera min sedvanliga melodifestivalsblogg. Det ska ju bli åtminstone en varje år. Den stora frågan är väl om Thorsten Flinck ska vara tillräckligt nykter för att klara av att leverera på scen ikväll? Det visar sig.