Seger på Falklandsöarna, Port Stanley befrias – 14 juni 1982

Natten mellan den 13 och 14 juni 1982 rasade de sista av striderna om de berg som omger Falklandsöarnas huvudstad Port Stanley, Mount Tumbledown. När de engelska soldaterna till slut kämpat sig upp på toppen av berget kunde de se ned i Falklandsöarnas huvudstad, Port Stanley, upplyst i nattmörkret. De var framme vid målet.

Efter att ha brutit sig ut ur brohuvudet vid San Carlos i slutet av maj hade de engelska soldaterna marscherat över ön East Falklands, en sträcka på 70-80 km fågelvägenDe stora Chinook-helikoptrar som var tänkta att lyfta dem fram över det karga ölandskapet hade förlorats i och med att det stora transportfartygen Atlantic Conveyor sänktes av en av de omtalade Exocet-missilerna den 25 maj.

Efter ca två veckors uppmarsch kom så de sista avgörande nattliga striderna om den ring av berg som skyddade Port Stanley och där merpartern av de argentinska styrkorna var förlagda. Det är namn som nu blivit en del av den långa framgångsrika engelska krigshistorien: Mount Harriet, Two Sisters, Mount Longdon, Wireless Ridge och så till sist Mount Tumbledown.

I flera av dessa fall försvarade sig de numerärt överlägsna argentinarna hårdare än vad engelsmännen räknat med, men genom bättre utbildning, bättre initiativförmåga, bättre motivation och bättre stridsmoral segrade engelsmännen. Det förekom ren närstrid där engelsmännen till slut stormade in i de argentinska ställningarna med påsatta bajonetter. Det var till sist kall, brutal och bitvis skoningslös närstrid som knäckte det argentinska försvaret.


Den kanske mest berömda bilden från Falklandskriget, segerrika engelska green berets, marinkårssoldater rycker fram för att befria Port Stanley på morgonen den 14 juni 1982

Och så kom det sig att på morgonen den 14 juni 1982, för idag 30 år sedan, att den sista argentinska försvarsställningen på Mount Tumbledown hade fallit och 2nd battalion, Scots Guards kunde se ned på den upplysta huvudstaden i nattmörkret.

De demoraliserade argentinska soldaterna förmådde inte längre bjuda motstånd när försvarsringen runt Port Stanley var genombruten. Klokt nog gav de upp i detta läge och den argentinske generalen Menendez kapitulerade också senare den 14 juni till de engelska markstridskrafternas chef general Jeremy Moore. Den argentinska fascistjuntans ockupation av Falklandsöarna var över och den så inbitet engelska befolkningen var befriade.

Och kriget fick bestående resultat.

I England, befäste den engelska premiärministern Margaret Thatcher sin ställning och hon vinner nästa parlamantsval 1983 överlägset.

I Argentina, måste den impopulära juntan med general Leopoldo Galtieri nu till slut erkänna sanningen, Malvinas är förlorat. PR-kuppen slår tillbaka mot juntan själva och de människomassor som i april jublat på Buenos Aires gator vänder sig nu mot regimen som nu slutligen gör total förtroendemässig bankrutt.

I slutänden kan man också säga att båda sidor blev vinnare då kriget förde det goda med sig att Argentina slapp fortsatt diktatur då juntan tvingades avgå. 1983 hålls åter fria demokratiska val i Argentina och den plågade befolkningen får äntligen åter en demokratisk regering.

Men än idag lever den argentinska drömmen om ”Islas Malvinas”, man har inte gett upp sina anspråk på dessa karga öar i Sydatlanten som orsakde 1900-talets kanske mest osannolika krig för nu 30 år sedan.


Brittisk dokumentär om den argentinska kapitulationen och det sista dygnet av Falklandskriget

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: