Vägen till Stalingrad – ”Fall Blau” inleds 28 juni 1942

Det är åter dags att ta upp den historiska tråden från 1942 och de världshistoriskt avgörande händelser som då skedde… Här är inledningen till berättelsen:
https://japetus.wordpress.com/2012/04/05/fall-blau-hitlers-strategi-som-avgjorde-andra-varldskriget-presenteras-5-april-1942/

Fall Blau – med det strategiska målet att genom en offensiv begränsad till sydliga delen av östfronten erövra de sovjetiska oljefälten i Kaukasus – var planerad till slutet av maj 1942, men fördröjdes och det främst av två orsaker.

Det berodde dels på att ett stort antal tyska och rumänska förband som var tänkta att delta i anfallet fortfarande var involverade i belägringen av Sevastopol på Krim försommaren 1942. Svårheterna med att inta Sevastopol gjorde att ”Operation Blå” sköts på framtiden ett flertal gånger tills Sevastopol slutligen föll i slutet av juni.

Dels berodde fördröjningen på det andra slaget om Charkov. Charkov hade intagits av tyska trupper i oktober 1941 och hade redan i januari 1942 upplevt sovjetisk motattacker som var en del av Stalins motoffensiv när Operation Barbarossa gått i stå den första ryska krigsvintern 1941-42.

Den 12 maj inledde nämligen sovjetiska trupper under Stalins gamle revolutionskumpan marskalk Semjon Timoshenko sin andra offensiv mot staden. De bröt igenom det tyska försvaret och Charkov såg inledningsvis allvarligt hotat ut. Men förband som var avsedda för just Fall Blau kunde gå till motanfall och tyskarnas pansarspjutspetsar drev sedan snabbt in en kil i den sovjetiska utbuktningen och skar av hela den sovjetiska västra flygeln. Detta gjorde att tyskarna inringade stora sovjetiska förband; 20 000 sovjetiska soldater lyckades bryta sig ut, 70 000 av dem stupade och 200 000 togs tillfånga den 22 maj 1942.

Det skulle visa sig vara ett av de sista riktigt stora nederlagen, fiaskona för Röda Armén på östfronten. Ansvaret var både Stalins och Timoshenkos som felbedömt såväl sin egen som fiendens militära styrka och kapacitet.

Efter att den sovjetiska offensiven vid Charkov krossats och Sevastopol på Krim slutligen fallit kunde så tyska Armégrupp Syd slutligen inleda Operation Blau den 28 juni 1942. Armégrupp Syd var nu i slutet av juni 1942 uppdelad i två delar:

Armégrupp A (Generalfeldmarschall Wilhelm List) – som opererade mot de ryska oljefälten i Kaukaus bestod av 1:a pansararmén, 17:e armén, 11:e armén samt 3:e rumänska armén. Täcknamn: ”Operation Edelweiss”.

Armégrupp B (Generalfeldmarschall Maximilian von Weichs) – som opererade mot Volga och Stalingrad bestod av 4:e pansararmén, 2:a armén, 6:e armén, 2:a ungerska armén, 4:e rumänska armén samt 8:e italienska armén. Täcknamn: ”Operation Fischreiher”.

De två armégrupperna hade understöd av Luftwaffes starkaste enhet, Luftflotte 4″ under befäl av den erfarne flygofficeren Generalfeldmarschall Wolfram von Richthofen, en släkting till Röde Baronen.

Grundplanen var att B skulle inleda anfallet för att skära av de ryska försörjningslinjerna vid Volga, men att huvudmålet var den kaukasiska oljan som A skulle nå och erövra i anfallets andra skede.

Man kan nu notera att det inte längre bara var den sovjetiska oljan tyskarna var ute efter. Offensiven hade inledningsvis stora framgångar. De sovjetiska styrkorna hade efter sin misslyckade våroffensiv inte mycket att sätta emot, och retirerade i stor oordning österut. Flera försök att sätta upp försvarslinjer misslyckades, då de tyska styrkorna bara fortsatte runt dem.

Ryssarna hade dock lärt sig av tidigare misstag att inte stanna och slåss och låta sig inringas. De hade gott om utrymme bakåt att retirera mot och de gjorde de nu i mycket större utsträckning än tidigare.


”Fall Blau” – den tyska framryckningen sommaren och hösten 1942 med initialt fokus på Kaukasus olja men gradvis allt större kraftsamling mot den stora staden vid Volgakröken som bar Stalins namn

I norra delen av operationsområdet hade Armégrupp B med den 2:a ungerska armén tillsammans med 4:e pansararmén inlett ett anfall mot staden Voronezh som slutligen föll den 5 juli. Samtidigt ryckte 6:e armén fram söder mellan floderna Don och Donets mot Stalingrad och de inledande framgångarna gjorde att Hitler återigen la sig i planeringen och beordrade att 4:e pansararmén skulle ansluta sig till armégrupp A i dess anfall mot Kaukasus då den norra operationen nu gick så bra.

Detta orsakade enorma trafikstockningar då 4:e pansararmén hann ifatt 6:e armén och de båda arméerna blev helt stillastående under en hel vecka då man försökte reda ut förvirringen på de eländiga ryska vägarna. När offensiven nu avstannat ångrade sig Hitler och beordrade på nytt att 4:e pansararmén skulle ingå i armégrupp B i dess angrepp mot Stalingrad. Denna virriga operation gjorde inte bara slut på stora mängder bränsle till ingen nytta utan förorsakade onödigt slitage på stridsvagnarna som så att säga körde fram och tillbaka helt i onödan.

I slutet av juli hade så de tyska styrkorna i Armégrupp B drivit tillbaka de sovjetiska styrkorna över floden Don och börjat sätta upp försvarslinjer på flankerna där de utnyttjade sina italienska, ungerska och rumänska allierade arméer. 6:e armén befann sig nu endast ett fåtal mil från Stalingrad och 4:e pansararmén, som nu befann sig söder om 6:e armén, vände norrut för att delta i anfallet mot staden. Ytterligare söderut marscherade Armégrupp A vidare in i Kaukasus.


6:e arméns befälhavare Generaloberst Friedrich Paulus med två medlemmar ur sin arméstab i samband med offensiven mot Stalingrad, augusti 1942

De sovjetiska befälhavarna började nu förstå vad de tyska planerna gick ut på och i juli började man därför förbereda ett försvar av Stalingrad. Sovjetiska trupper på flykt österut från de framryckande tyskarna beordrades till staden samtidigt som andra kommenderades till staden från andra sidan Volga. Den nyligen bildade sovjetiska 62:a armén hade fått order att försvara staden som bar Stalins namn till sista man.

Den 23 augusti 1942 nådde så förtrupperna ur tyska 6:e armén fram till Volga vid byn Rynok, en förort just norr om Stalingrad. Det var stridsvagnar och halvbandvagnar ur general Hubes 16:e pansardivision, XIV:e pansarkåren (von Wietersheim), som gjort en 65 km rusning i högsta fart över stäppen till Stalingrad från brohuvudet vid Don. Då inträffar ett av de mer grandiost stortyska propagandaögonblicken när återvändande Ju-87 Stuka-planen på låg höjd möter och överraskas av de tyska pansarvagnarna som nått fram till själva Volga, vid Europas slut på tröskeln till Asien.

Stuka-piloterna blir nästan lika överraskade som ryssarna blev i Rynok. De hälsar Hubes pansarsoldater genom att gång på gång slå av och på sina så välkända sirener när de passerar över de tyska stridsvagnarna på väg tillbaka till sina flygfält bakom Don   – ”high tide of the Wehrmacht”.

Russland-Süd, Panzersoldat
”Advance of the 16th pz div from the Don bridgehead towards Stalingrad, 23rd of August 1942…”
En storslagen bild av den ändlösa ryska stäppen från tyska Bundesarchiv. Vi ser vagnchefen i en tysk Pzkw IV (eller möjligen en III:a). Närmast bakom en Hanomag halvbandvagn SkKfz 251.

Några dagar senare nådde 4:e pansararmén Volga på den södra sidan av staden. Stalingrads försvarare befann sig nu i en mycket svår situation, omslutna av starka tyska arméer och där den enda vägen att föra fram nya trupper och materiel till staden var över Volga.


Sista veckan i augusti 1942; det tyska genombrottet mot Stalingrad. Den till 6:e armén knutna XIV:e pansarkåren, med Hubes 16:e pansardivision som spjutspets, bryter igenom från norr och 4:e pansararmén kommer söderifrån.

Vi är nu framme vid månadsskiftet augusti-september 1942 och andra världskrigets mest avgörande slag ska just inledas. Det är en av 1900-talets stora vändpunkter och kanske den mest avgörande. Jag får anledning att återkomma till detta.

Här en bra dokumentärfilm som beskriver sommaroffensiven 1942 och dess planering och genomförande på ett tydligt och överskådligt sätt, dessutom i färg. Det är klassiska ”World at War”:

5143dceaf5406fae23b4a6874e25ff33

Här är första delen av en nyare engelsk dokumentär, ”Battles of World War II – Stalingrad”, också den intressant och välgjord:

Fortsättningen kommer i nästa blogg på denna tråd…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: