Arkiv för februari, 2013

Split-hopp med cellon är det ultimata uppåttjacket – ELO rockar loss

Posted in Hyllningar, musik with tags , , , , on 20 februari, 2013 by japetus

När vardagen känns alldeles förfärligt gråmulen, kall och huvudet värker efter en brutalt lång första arbetsdag när jag återvänt från semestern… Ja vad gör jag då? Jo avbryter jobbet, far hem och dricker en massa vatten eftersom jag tror det botar huvudvärken – vilket det oftast gör – och har sen turen att hitta ett fullständigt obetalbart videoklipp. Ett klipp som var så upplivande att jag blev omedelbart botad från både depp och huvudvärk.

Klassikern ”Rockaria” i en magisk upptagning från BBC när det begav sig 1976, live in concert… Mina riktigt gamla och sedan nu 35 år högt uppskattade favoriter Electric Light Orchestra, eller ELO som de för enkelhets skull alltid kallats. För här är de i sällan skådad toppform. Kelly Groucutts truckermustasch är större än nånsin, hårfagre Bev Bevan kommer loss på konsertpukorna, Melvyn Gales split-hopp (med cellon!) är obegripligt höga och Jeff Lynne har aldrig varit mer redo att i falsett rocka loss totalt och övertyga oss om hur angelägen han är.

Ja det hela är faktiskt så angeläget att det inte räcker ens med Richard Tandys många klaviaturer, därför är det emellanåt inte mindre än tre bandmedlemmar som tillsammans hamrar loss på tangenterna i bredd – resultatet är 50-tals rock’n’roll i 70-talets allra mest kitschigt prunkande härliga form! Och mitt i allt en livslevande operadiva – det kan naturligtvis bara vara fråga om ELO!
ELO 1976
Och Jeff Lynne… Som älskar Beatles över allt annat, men också de 50-talsförebilder som även Beatles hade. Ja man hör verkligen hur angelägen han är. Som så ofta i hans texter handlar det om kommunikation, att få kontakt och berätta något. I det här fallet vill han övertyga den musikaliska operadivan att rock’n’roll också är något för henne. Något han vill visa henne.

Jag visste det redan sedan länge att han är mannen att förklara sådana ting, men nu är det kanoniserat i o m denna video. Det är helt obeskrivligt skönt att se dessa hjältar komma loss så gränslöst smaklöst 70-talstotalt som de gör här.

”Come on I’ll show you how to sing the blues. Now baby, come on over you got nothin’ to lose, Are you ready, hey, hey, hey are you ready? Ooh, ooh, ooh, are you ready? I wanna show you how to rock and roll!

Now listen here my baby she said to me. Just, meet me at the opera house at a quarter to three, ‘Cos I’m ready, yea, yea, yea, I’m ready, Woo, hoo, hoo, I’m ready, I’m gonna show you how to sing the blues…”

Fantastiskt är ett alldeles för litet och otillräckligt ord för detta! Detta är helt enkelt ett klipp jag inte under några omständigheter kan ta på mitt ansvar att undanhålla från er kära läsare.

ENJOY!

Med SAS Boeing 737-800 till Kanarieöarna

Posted in Flyg, Resa with tags , , , , , on 9 februari, 2013 by japetus

Vi är snart mitt i februari och det drar ihop sig till årets extra batteriuppladdning. Vid den här tiden på året brukar jag känna mig litet trött på vintern och i stort behov av en dos extra solljus. Inte sällan har det inneburit en resa i sydlig riktning och det är precis vad som nu står för dörren. Att få en vecka i shorts och t-shirt med möjlighet att kombinera träning och vila, läsa, äta och sova är helt fantastiskt så här års.

Har man en vecka är varken österut/Thailand eller västerut/Västindien något alternativ, utan det handlar om att välja en destination med mindre tidsskillnad som Egypten, Jordanien, Oman eller Kanarieöarna. I år fick det bli Kanarieöarna och jag såg till min förvåning att det var SAS vi skulle flyga med. Läste att SAS träffat ett avtal med Apollo för charterflygningar på helgerna denna vinter och som den flygnörd jag är måste jag förstås följa upp vilken flygplanstyp vi får flyga med. Allt tyder på att det blir en Boeing 737-800.

SAS_b737-800
SAS Boeing 737-800

Och ja, än en gång kommer litet information från flygnörden här också. Boeing 737 är världens mest tillverkade trafikflygplan för kort- och medeldistansflygningar. Således ett flygplan lämpat för att flyga från Sverige till Egypten eller Kanarieöarna. Boeing 737 konkurrerar direkt med Airbus A320-serie som jag också mycket riktigt flugit många gånger med tidigare.

Tvåmotoriga Boeing 737-800, som premiärflög i linjetrafik i första version redan i februari 1968 – och liksom jag då följaktligen fyller hela 45 år i dagarna – tar i charterutförande nästan 200 passagerare, är 40 m lång och har en räckvidd på upp till 10 200 km. Det räcker med råge för att flyga oss till Kanarieöarna. Och det kommer att bli trångt för mig igen. Jag vet. Det ingår i upplevelsen när man är 193 cm lång. Platserna vid nödutgångarna är bokade sedan länge, men flygningen är inte 10 timmar lång denna gång, utan bara dryga 5 timmar.

Jag tar som vanligt plats några rader bakom vingen, för siktens skull. Ja detta eftersom jag gärna sitter vid ett fönster och fotar under flygningens gång. Var ju som bekant pilot i ett tidigare liv och är fortfarande barnsligt förtjust i att flyga! Nu är Boeing 737 inte något anmärkningsvärt snabbt flygplan. Hon gör 875 km/h, att jämföra med gamla pensionerade jämngamla sovjetiska Tupolev 154 som presterade 975 km/h och konkurrenten Airbus A320 som klarar 900 km/h.

SAS_Boeing_737-800-seating

Boeing 737-800 har dryga 30 rader med tre platser på vardera sidan om mittgången. Själv föredrar jag alltid att sitta några rader bakom vingen, dvs från plats 22 och bakåt.