Arkiv för april, 2013

ABBA – The Museum, inte för stockholmarna?

Posted in musik with tags , , on 28 april, 2013 by japetus

Har just läst SvDs Harry Amsters intressanta långa intervju idag med Björn Ulvaeus inför ABBA-museets öppnande 7 maj; noterar en liten välriktad känga mot proggen (så elitistisk, intolerant och dogmatisk – min åsikt) och ett definitivt stängande av dörren till återföreningsspelning (tyvärr). Och att han inte tror att stockholmarna kommer besöka museet…

abba1
ABBA – på Riddarholmen när det begav sig

Nåja, här är garanterat ett av undantagen. Det jag läser om museet låter kreativt och intressant. Jag ser mycket fram mot att se museet om mina allra första idoler i musikens värld.

Och jag tror att Björn har fel när det gäller stockholmarnas inställning till muséet. Jag tror att vi är många som kommer att vilja besöka museet, om inte själva så garanterat tillsammans med (företrädesvis utländska) gäster.

9724_abba_the_museum_slar_upp_portarna_den_7_maj_2013
ABBA – The Museum, mellan Allmänna Gränd och Liljevalchs på Djurgårdern i Stockholm, kommer att se ut så här när det är klart
Artikeln i SvD:
http://www.svd.se/kultur/bjorn-ulvaeus-oppnar-dorren-till-abbas-historia_8125852.svd

Länken till museet:
http://www.abbathemuseum.com/

Annonser

Om Broddways kvastparad och Perssons Pack – säkraste vårtecknet år efter år

Posted in Hyllningar, musik, Natur och årstider with tags , , , , on 25 april, 2013 by japetus

På väg till jobbet, tidig aprilmorgon, starkt solljus. Samma ursprungliga glädje inom mig när ”Broddways kvastparad” varje vår sopar undan vintergruset från gator och torg, sopar fram en nyfiken förväntansfull känsla inför den sommar som skall komma.

 broddway
”Broddways kvastparad” – ett lika efterlängtat som säkert vårtecken.

Tack till Perssons Pack och upphovsmannen Per Persson för myntandet av det alltmer inarbetade begreppet vilket förekommer i texten till ”Vårens ljumma vind” från plattan ”Sekunder i Sverige”, 1995. 

Sekunder i Sverige 1995

Plattan ”Sekunder i Sverige”, som länge såg ut att bli ”Packets” sista, är långtifrån deras största stund, men just den här låten blev jag – och är jag fortfarande – väldigt förtjust i.

Per Persson har som textförfattare gång på gång visat upp en förmåga att på ett levande sätt fånga jordnära känslor, tankar och upplevelser kring relationer – oftast förankrade i den svenska (hälsingska) naturen. 

Årstidernas växlingar är oftast nära när Persson berättar sina historier. Texter som berörde mig djupt och betydde mycket för mig, särskilt låtar som ”Tusen dagar härifrån”, ”Sista kvällen i april” men även den amerikanska avstickaren ”Nyårsafton i New York”. 

Det var en av de kvalitéer som gjorde att flitigt turnerande Perssons Pack också var min mest sedda liveakt när det begav sig på festivaler, klubbar och scener åren 1990-1996.


En riktig svensk 90-talsklassiker: Perssons Pack och Jakob Hellman med ”Tusen dagar härifrån”, 1991

Våroffer 2013!

Posted in Natur och årstider with tags , , , on 17 april, 2013 by japetus

Idag hände det! Den första officiella vårkänningen efter en lång och utdragen vinter som aldrig velat bli vår. Idag sammanfaller solskenet, tilltagande värme med tillräcklig mängd bortregnad snö för att jag ska känna att det är dags för min årliga vårrit. Det blir Stravinskijs ”Våroffer” på spelaren hemma ikväll…

Rites of spring

I söndags satt jag i solen ett par timmar och det var riktigt vårlikt och skönt, men den rätta känslan och upplevelsen av att tillräckligt mycket snö försvunnit fanns inte där då. Det gör det nu.

Så 17 april blev min första officiella vårdag denna vår, vilket är den i särklass senaste noteringen under de år jag hållit koll på detta. Så här ser noteringarna ut:

Våroffer 2012, 21 mars:
https://japetus.wordpress.com/2012/03/21/varoffer-2012/

Våroffer 2011, 10 april:
https://japetus.wordpress.com/2011/04/10/varoffer-2011/

Våroffer 2010, 3 april:
https://japetus.wordpress.com/2010/04/03/varoffer-3/

Våroffer 2009, 5 april:
https://japetus.wordpress.com/2009/04/05/varoffer-2/

Våroffer 2008, 30 mars:
https://japetus.wordpress.com/2008/03/31/varoffer/

Olle Ljungström på Södra teatern 14 april 2013

Posted in musik with tags , , , , , on 15 april, 2013 by japetus

Så dök han upp på Södra Teaterns förgyllda scen strax efter 21.00 på söndagkvällen, igår. Han möts av varma och ihållande applåder, något som sedan följer som en röd tråd genom hela konserten, applåderna alltså. Jag sitter uppe på andra raden och har en fantastisk utsikt över hela scenen snett ovanifrån samtidigt som jag får känningar av lättare höjdskräck och önskar att jag stått litet närmare. Framförallt att jag ”stått”. Det känns inte riktigt rätt för mig att sitt ned på en rockkonsert.

2013-04-14 2013-04-14 Olle Ljungström live på Södra teatern 003
Olle Ljungström live på Södra Teatern (klicka för mycket större bild)

Efter litet allmänt kringsläntrande på scenen drar han igång med ”Du sköna värld”. Sången funkar inte riktigt hela tiden, rösten liksom kommer och går. Det är av och till.  Men det är inget ovanligt och det gör inte heller speciellt mycket. Vi som kommit dit har inte kommit dit för att få höra nån perfektionistiskt skönsjungande artist. Och så gör han sin helt egna ryckiga, annorlunda spretiga dans och marscherande fram och tillbaka på scenen. Olle har ett väldigt eget rörelsemönster. Faktiskt tänker jag litet på gamle Ian Curtis i Joy Divison, inga jämförelser i övrigt.

Olles mellansnack har länge, under hela solokarriären, varit klassiska. De har kunnat handla om precis vad som helst som dykt upp i denna mans otroligt associationsrika hjärna och därifrån kunnat fortsätta i vilken riktning som helst.  Just den här kvällen verkade han dock litet mer blockerad och gav uttryck för viss frustration kring att han liksom inte riktigt visste vad han skulle säga. Publiken stöttar honom hela tiden med myckna applåder, vilket värmer gott. ”Du måste inte säga nåt Olle!” ropar någon och ”Du är så snygg!” ropar någon annan. Olle brer ut sina långa armar och ler mot publiken. Det behövs inga ord. Det är bara att köra.

Och bandet kör på anförda av säkre gitarristen Joel Fritzell med sin eleganta vita Hagström och rutinerade producenten Torsten Larsson som alternerar mellan bas och gitarr. Det svänger, gungar och rockar rejält. Litet Rolling Stones 1968-vibbar (och då tänker jag inte bara på uh-uh kören a la ”Sympathy for the devil”) både här och där, vilket verkligen inte är en referens att skämmas över. Tvärtom.

Efter en dryg timme är första delen av konserten slut, men applåderna dånar taktfast och Olle och bandet är tillbaka på scen igen efter bara nån minut. Det känns som att de verkligen fått upp farten mot slutet av spelningen och kanske därför känns konserten litet kort, trots att Olle och bandet kört hela 17 låtar. Det är fem från nya plattan och 12 äldre låtar.

I princip alla de större hittarna spelas. Där en finstämd version av ”Jag och min far” sticker ut. Sticker ut gör också det faktum att Olle spelar litet munspel på några av låtarna. Det har jag inte sett honom göra tidigare. När han vid ett tillfälle introducerar en låt av en kille som heter Darin förstod naturligtvis alla i den här publiken att nu det dags för ”En apa som liknar dig”.

2013-04-14 2013-04-14 Olle Ljungström live på Södra teatern 016
En finstämd version av ”Jag och min far” (klicka för mycket större bild)

Vi får bl a även höra ”Nåt för dom som väntar”, ”Norrländska präriens gudinna”, ”Min trädgård”, ”Överallt” och ”Det betyder ingenting”.  Avslutande ”Jag spelar vanlig”, något av Olles inofficiella programförklaring, är väldigt tung och funkar utmärkt som just avslut.

Kanske reagerade jag på att det inte blev nån låt från utmärkta andra plattan ”Världens räddaste man”. Men, men… Det är svårt när man har så mycket bra material att välja på. Och det spelar mindre roll att en eller annan platta inte blir representerad när man har en av Sveriges mest personliga och begåvade artister på scen. Det var en fin konsert med Olle!

”Car” – det var en gång en läsk, men hur smakade den egentligen?

Posted in Nostalgi with tags , , , , on 5 april, 2013 by japetus

”Car” – det var en gång en läsk som såldes i mjuk Rigelloflaska av Pripps och marknadsfördes med maffiga 50-talsromantiska bilder av ungdomar utanför diners i stora amerikanska bilar kopplat till den då (sent 70-tal) starka 50-talsnostalgin. Ja det var när filmen ”Grease”, The Boppers och Fonzie var som mest populära.

Car
”Car” – i sin smaskiga och mysiga Rigello-flaska med den livsviktiga ”Non Alcoholic” informationen

Car fanns i röd (ananas-grape) respektive grön (citron-lime) smak. Jag kom på mig själv med att längta efter den idag, trots att jag inte ens minns hur den smakade?

Var den god? Var den sliskig? Kanske rent av äcklig? Du som minns, berätta gärna för mig!

Olle Ljungström slänger in en clown

Posted in musik with tags , , , , on 3 april, 2013 by japetus

Så är Olle Ljungström tillbaka med en ny platta efter sitt stora folkliga genombrott i förra årets upplaga av TV4s ”Så mycket bättre”. Olle har blivit folklig skriver tidningarna, nåja… Något mer känd i de bredare folklagren möjligen, men han är precis lika egensinnig, icke-pk och personlig som alltid. Nya plattan heter ”Släng in en clown” och är liksom 2009 års förra kreation ”Sju” producerad av nye samarbetspartnern Torsten Larsson.

Jag var litet orolig att plattan skulle ha samma typ av spretiga och brötiga ljudbild jag upplevde på förra plattan. Men… Där hade jag fel. Lyckligtvis. Den här plattan bjuder på mer av den melodiösa och lättlyssnade rockpop, kryddad med några nypor progg och en hoper ogenerade men snygga lån från 60- och 70-talet, som Olle brukar bjuda på. Ja han lånar av sig själv också och resultatet är just den typ av patenterad omisskännlig Olle Ljungström-kompott jag kommit att älska.

Och då har jag inte ens kommenterat texterna än. Just det. De är precis lika obetalbart minimalistiskt förtätat och begåvat som alltid. Av alla recensioner jag läst tycker jag SvDs recensent Elin Unne kommer närmast sanningen när hon beskriver Olles texter som ”haikus med en släng av tourettes”. För så brukar det kunna vara när Olle håller i pennan.

Ljungström clown
Olle Ljungström: ”Släng in en clown”, 2013

I svajiga ”Kärlek och en balkong” har Olle återuppväckt Becks klassiker ”Loser” och vi befinner oss åter i 90-talet. ”Man lever tills man dör” låter Wille Crafoordskt lekfull på nåt sätt. Mina tre personliga favoriter så här långt är dock suggestivt personliga och minimalistiska ”Från A till dig”, titelspåret ”Släng in en clown” med sina Reeperbahn-vibbar och cowboyrock’n’roll gitarrer och så catchiga coola ”Dansa och dö” med luftiga synthstråk och klassiska ”Wheels of steel”/”New life”-riff.

Ljungström foto
Olle Ljungström (1961-) Foto: Adam Ihse, Scanpix

I bandet återfinner vi förutom producenten Torsten Larsson även bl a gitarristen Joel Fritzell och keyboardisten Kalle Stintzing från Reeperbahns återförening i samband med Forever Young-turnén 2010. Det gillar jag för herrar Fritzell och Stintzing gjorde bra ifrån sig på den tidigare turnén där de gick i land med den vanskliga uppgiften att med integritet och utstrålning återuppliva mytomspunna Reeperbahn. En uppgift som kräver sina män.

Joel Fritzell borde för övrigt kallas multiinstrumentalist då han även spelar bas, keyboard och slagverk. Och körar. Och han har dessutom varit med och skrivit flertalet av låtarna på plattan. Det är intressant. En begåvad musiker.

För plattan är intressant. Intressant och bra. Kanske är den här den jämnaste och bästa plattan sen fantastiska 1998 års ”Det stora kalaset”? Jag tror det.
Bra! Bra Olle! Nu ser jag fram mot turnén och konserten på Södra Teatern om ett par veckor.

PS: Ja just det, det aktuella riffet jag syftar på återfinns såväl i gamla hårdrockarna Saxons brottarhit ”Wheels of steel” (1980) som synthgudarna Depeche Modes ”New life”(1981). Låt vara utförda på olika instrument, men samma omisskännliga riff. De dåtida fansen hade inte velat kännas vid det, men så var det!

Mycket mer om Olle:
https://japetus.wordpress.com/2012/11/03/olle-ljungstrom-fortsatt-icke-pk-men-helt-sig-sjalv-i-sa-mycket-battre/


Recensioner av plattan:

http://kritiker.se/skivor/olle-ljungstrom/slang-in-en-clown/

http://www.svd.se/kultur/musik/olle-ljungstrom_8033412.svd