Exit – Philip Seymour Hoffman

Så har ännu en stor personlighet sällat sig till den alltför stora skara skådespelare och artister som gått hädan alltför tidigt. Och på ett extra meningslöst och sorgligt sätt.

I media kan jag läsa att oscarsbelönade skådespelaren Philip Seymour Hoffman i söndags förmiddag hittades död ensam hemma i badrummet med en kanyl i armen och ett par tomma plastpåsar märkta med spader och hjärter ess intill; varumärket för ett lokalt kvalitetsheroin av årgång 2008, kan jag läsa mig till.

Han hade tidigare på lördagkvällen ätit en ostburgare och druckit en tranbärsjuice på sitt stamhak i West Village, NYC. Jag läser vidare om hur en sörjande värld twittrar och jag kan ju själv se de omfattande reaktionerna på FaceBook. Seymour Hoffman var både omtyckt och djupt respekterad av sina branschkollegor.

Philip Seymour Hoffman
Philip Seymour Hoffman (1967-2014)

Det är lika sorgligt varje gång jag hör om en person, en småbarnsförälder, som så tydligt avslutat sitt liv alltför tidigt och under så uppenbart olyckliga omständigheter. Och detta när en så framgångsrik person som har resurserna att få bra professionell hjälp ska behöva sluta så här. Varför måste det bli så här,  gång på gång? Det var tydligen inget självmord, men heroinmissbruk är en glasklar signal om disharmoni och missanpassning.

Det är några år sen Heath Ledger gick bort nu och han var drygt tio år yngre än Seymour Hoffman, men likheterna finns där. Känslan av total meningslöshet och det återkommande konstaterandet att det är alltför många av dessa framgångsrika personer som trots sin framgång lever i djup disharmoni och obalans och inte verkar kunna få nån rätsida på sina liv eller hitta någon riktig livsglädje. Det berör mig naturligtvis litet extra att han var så nära mig i ålder. Det är lätt för mig att relatera till hållpunkterna i hans liv.

Philip Seymour Hoffman hann aldrig bli någon stor personlig favorit och jag har inte sett honom i mer än ett par-tre olika filmer, men det var uppenbart även för mig att den ständige birollsinnehavaren var en extremt duktig skådespelare. Det var udda, inte sällan sjuka, figurer jag såg honom spela. Han gjorde det nästan obehagligt bra. Vilken suverän aktör!

Så har han också hyllats som sin generations bäste skådespelare. Och kanske var det just så.

Annonser

2 svar to “Exit – Philip Seymour Hoffman”

  1. Alltså – SOM jag har gråtit över det här. För mig var PSH alltid sevärd och en personlig favorit. Känns så sorgligt och onöndigt.
    För mig som älskar Glee så hände det här bara ett drygt halvår efter att Cory Monteith gick bort, även där var heroin inblandat och jag blir bara så ledsen. Två talanger borta på mindre än ett år. Vilket slöseri.
    Jag som finns på Twitter och Tumblr kan intyga att chocken och sorgen varit massiv.
    RIP Philip Seymor Hoffman.

    • Ja tyvärr hann jag aldrig på allvar ”upptäcka” PSH, noterade bara då och då att detta är en väldigt duktig skådis. Men jag reagerar förstås starkt när den här typen av tragisk situation återkommer. Kanske är det så att många av de största artisterna/aktörerna betalar ett högt pris privat för sin kreativitet? En mörk skuggsida…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: