”A damn close run thing” – Waterloo 200 år senare

Det är nån gång mellan 19.30 och 20.00 på kvällen den 18 juni 1815 det står klart att Napoleon har förlorat slaget vid Waterloo strax söder om Bryssel i Belgien. Det vägde ganska jämnt i det längsta, ”a damn close run thing”.

Det här är avgörande världshistoria så känd att alla känner till den. Alla. Ska Napoleon kunna behålla sitt grepp om den europeiska kontinenten? Ska han kunna komma tillbaka och återupprätta sin dominans efter den påtvingade exilen på Elba? För att lyckas måste han slå sina fienders härar en efter en. Hinner de allierade förenas blir oddsen omöjliga t o m för honom.

Den här dagen för 200 år sen ser det vid flera tillfällen ut som att han kanske ska lyckas slå engelsmännen och preussarna som han här anfallit. Det är fransmännen som under eftermiddagen gång på gång anfaller de allierade under befäl av hertigen av Wellington som i detta läge ännu inte fått kontakt med sina preussiska allierade. Ska de hinna fram i tid?

I slagets slutskede under den ljusa junikvällen har Napoleon kommenderat fram sin sista reserv, det kejserliga gardet som hittills aldrig förlorat en drabbning de medverkat i. Det är det bästa förband han har och de sparas alltid till sist, för det tillfälle där utgången står och väger och det behövs en tunga på vågen.

napoleon_at_waterloo
Napoleon Bonaparte vid Waterloo om aftonen (1769-1821)

Det är ca 3 000 man ur det s k Mellangardet (för gardet bestod av tre delar), chasseurs, som rycker fram över slagfältet förbi den snart världskända gården La Haye Sainte mot de allierade linjerna. De möts av kanoneld, kartescher och beskjutning, som (enligt känt mönster) inte stoppar dem. De når fram till de allierade linjerna och börjar på några punkter bryta igenom.

Men här inträffar ett av de avgörande världshistoriska ögonblicken. Och timingen är inte bra för Napoleons franska styrkor. För vid den här tiden når preussarnas huvudstyrka fram till slagfältet under befäl av den gamle marskalken von Blücher.

Dolda engelska soldater som legat ned och väntat in de franska gardessoldaterna reser sig plötsligt upp på kommando och led efter led skjuter salva på salva på nära håll mot den franska linjen. Det är en förfärlig effekt på så nära håll. Hundratals fransmän i sina ståtliga björnskinnsmössor faller för den. Gardet stoppas momentant upp och förvirring uppstår.

Det behöver inte innebära slutet, men ryktet sprider sig i de franska linjerna att gardet är stoppat och börjat dra sig tillbaka. Det är chockartade nyheter. Då bryts den franska stridsviljan och flykten från slagfältet inleds.

Napoleon lämnar gården La Belle Alliance och drar sig tillbaka mot Paris. En flykt som kommer att sluta med livstids landsförvisning till den lilla ön St Helena i Sydatlanten, där han också avlider i förtid några år senare 1821.

Wellington och Blücher möts vid Waterloo
Segrarna Blücher och Wellington skakar hand när de möts vid La Belle Alliance på kvällen efter det stora slaget. Det är här Wellington ska ha yppat ett av de klassiska citat han tillskrivs: ”A damn close run thing”.

Waterloos slagfält idag
Waterloos kulturskyddade slagfält är sig ganska likt 200 år senare. Foto: Wiktor Nummelin

Och det blir ett stort firande och högtidlighållande nu 200 år senare. Tusentals reenactors kommer till Waterloo för att spela upp slaget och så mycket som 200 000 turister beräknas också anlända. Belgien har satsat stort, 40 miljoner Euro för att rusta upp muséet o anslutning till och själva slagfältet i sig. Man räknar med att tjäna igen de satsade pengarna med råge. Slagfältsturism har blivit big business.

Det kommer också många prominenta gäster från Belgien och England. Men både Tyskland och Frankrike har nöjt sig med att sända sina Belgien-ambassadörer till spektaklet – tyskarna kanske för att det som i dag är Tyskland ännu inte existerade år 1815, och Frankrike för att  de troligen helt enkelt ogärna i onödan vill fira det så enormt välkända och omsjungna nederlaget vid Waterloo.

Belgiens jubileumsplaner har hela våren orsakat bråk mellan Bryssel och Paris. I mars fick Belgien snöpligt dra tillbaka ett förslag om att ge ut ett särskilt euromynt med Waterloo-motiv. Frankrike vägrade att låta ett sådant mynt cirkulera inom euroområdet.

Det belgiska finansdepartementet hittade ganska snart en lösning. Idag släpps ett 2,50 euro-mynt med motiv från slaget vid Waterloo. Myntet kan inte användas som pengar men förväntas bli mycket attraktivt i myntsamlarvärlden.

– Målet är inte att återuppliva gamla gräl i Europa. Men det finns inget slag i den moderna historien som är lika viktigt som Waterloo, förklarade finansminister Johan van Overtveldt på en presskonferens.

Det finns ett annat klassiskt Wellington-citat som inte bara är väldigt klokt utan dessutom mycket talande. Det ska ha sagts av Wellington när han, illa berörd, passerade genom den fruktansvärda förödelsen på slagfältet när segern var vunnen. Bättre slutord finns inte:
”Nothing except a battle lost can be half so melancholy as a battle won…”

Sällan eller aldrig har världen skådat en så storslagen film som den ryske regissören Sergej Bondarchuks ”Waterloo” från 1970. Med Christopher Plummer som Wellington och Rod Steiger som Napoleon får vi här se nyckelscenen när slaget avgörs, det som bloggen beskrivit. När gården La Haye Sainte faller i franska händer, ”give me night or give me Blücher” säger Wellington när Napoleon bedömer att slaget är vunnet och skickar fram gardet för att avgöra och bryta igenom Wellingtons center. Men då når Blücher och preussarna fram (till toner av ”Deutschland über alles” i moll…)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: