Om Churchill och järnridån – talet i Fulton, Missouri mars 1946

Mars 1946. Världshistoriens största konflikt, Andra världskriget, är avgjort och vunnet av de allierade sedan knappt ett år. Tredje Riket är besegrat, Hitlerväldet krossat, men krigets store moraliske segrare, Winston Churchill, har förlorat det första efterkrigsvalet och i enlighet med demokratins spelregler återgått till sin mer blygsamma fredstida roll som parti- och oppositionsledare.

Likaså är den andre store allierade krigstida ledaren, USAs president Franklin D Roosevelt borta från makten sedan snart ett år. Av andra skäl. Han hade avlidit i april 1945, sedan länge försvagad av sjukdom, vilket var ett av skälen till att den tredje stora allierade nationen och dess ledare, Sovjetunionens Josef Stalin i så stor utsträckning kunde få sin vilja igenom i krigets slutskede. Roosevelt litade på Stalin, något som skulle visa sig vara ett misstag. Ett misstag av tragiskt stora dimensioner.

En som inte litade på den totalitäre sovjetiske diktatorn var Winston Churchill. Tidigare än de allra flesta andra av världens makthavare läste han den sovjetiska agendan och anade vad som var på gång. Att en ny världsordning hade uppstått efter krigsslutet och att världspolitiken var på väg in i en ny era, med nya skiljelinjer. Det hade då för 70 år sedan, i mars 1946, inte blivit tydligt för allmänheten i västvärlden att den stora krigstida alliansen var på väg att rämna och ersättas av en ny konflikt – det kalla kriget. Ett kallt krig vars skiljelinje och brännpunkt skulle komma att bli Järnridån.

Men Churchill hade sett detta nya skede komma och ville göra västvärlden i allmänhet och USA i synnerhet medvetna om den nya situationen. Därför höll han ett av sina mest berömda tal den 5 mars 1946 på Wetminster College i Fulton, Missouri. Churchill underströk inledningsvis i sitt tal att han besökte Fulton som privatperson utan officiella uppdrag: ”I speak only for myself”. Men hans mottagande var storslaget och han betraktades fortfarande som den store statsman han var. Världen lyssnade på honom.

Och i sitt tal på universitetet målade den förre brittiske premiärministern upp bilden av ett hotfullt och expansionistiskt Sovjet­unionen som förtrycker sitt eget folk. Fruktan och rädsla råder i öst. Churchill varnade för Stalin och betonade vikten av att säkra trygghet, välfärd, frihet och framsteg i alla länder. Och han yttrade sedan de berömda orden: ”From Stettin in the Baltic to Trieste in the Adriatic, an iron curtain has descended across the Continent” (”Från Stettin vid Östersjön till Trieste vid Adriatiska havet har en järnridå sänkts tvärs över kontinenten”).

Den slagkraftiga metaforen om järnridån var ett effektivt bildspråk som alla kunde förstå. Nu hade Europa delats i två hälfter och en ny era hade börjat.

Churchill Fulton Missouri
Winston Churchill håller sitt berömda tal på Westminster College i Fulton, Missouri, 5 mars 1946

Begreppet järnridå var inte nytt. Det var inte ett ord som Churchill uppfunnit. Även om han inte var metaforens upphovsman och skapare använde han den vid rätt tid och på rätt plats. Den fångade en kulturell och geopolitisk verklighet, som efter andra världskriget nu började få synliga konturer.

En järnridå hade redan under mellankrigstiden gått vid den sovjetiska gränsen. Ryssland hade i flera av­seenden varit främmande i det europeiska. Att det nu hade ersatts av Sovjetunionen betydde till synes inte den stora skillnaden i Paris, London och Washington. Men från 1945 och ett par år framöver flyttade Sovjetunionen fram sina positioner. En rad centraleuropeiska stater uppslukades av det sovjetiska imperiet. Därmed flyttades järnridån närmare det Västeuropas kärnland och blev mer synlig. Hotet hade nu kommit så mycket närmare.

Churchill läste skickligt av tidsandan och tajmingen för talet var perfekt. Med segern över Nazityskland blott­lades ett totalitärt systems förtryck och brutalitet. Det blev därmed lättare att få syn på totalitära system i andra förklädnader och likhetstecken mellan nazism och kommunism blev självklara för många. Bildspråket som Churchill använde för att beskriva det politiska världsläget var dessutom oerhört målande. Bilden av järnridån visade den nya konfliktens brännpunkt i den nya efterkrigstiden.

I sitt berömda tal i Fulton visade Churchill åter prov på politisk klarsynthet och sin starka förmåga att läsa situationer och inte låta sig duperas av totalitära ledares manipulationer, lögner och maktspel. Han hade varit klarsynt under 30-talet då han som oppositionspoliker motsatte sig den officiella brittiska appeasement-politiken och tidigt förstod vad Hitler vad kapabel till. Han gav åter prov på denna klarsynthet under världskrigets slutskede då Stalin med charm, list och brutal kraft verkade för att flytta fram sin diktaturs gränser så långt möjligt.

Churchill förstod att det inte var någon demokratisk framtid som väntade de nationer som ”befriats” av Stalins Röda armé. De nationer som hade hamnat bakom den järnridå som Churchill för första gången medvetandegjorde då för 70 år sedan.
Se ett klipp ur talet i filmen här nedan.

Annonser

2 svar to “Om Churchill och järnridån – talet i Fulton, Missouri mars 1946”

  1. Själv roade jag mig med att läsa ”Animal farm” igår. En av de bästa texterna om faran med ungefär vilken ideologi som helst, även om den är en tydlig metafor för Stalins välde. Jag brukar få för mig att boken är yngre men den utgavs första gången 1945 lärde jag mig igår. Så faran med Stalin märktes tydligt och tidigt.
    ”All animals are equal but some animals are more equal than others”.

    • Jo det fanns klarsynta personer som tidigt kunde se att Stalin bara var en annan, men snarlik, variant av det Hitler varit. När fiendens fiende var död sprack snabbt alliansen eftersom en av allianspartnerna var alltigenom odemokratisk och totalitär…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: