Arkiv för augusti, 2016

Ett minnesvärt besök i Storkyrkan

Posted in Historia with tags on 30 augusti, 2016 by japetus

I måndags denna vecka, den 29 augusti fick jag chansen till ett extraordinärt guidat besök i Storkyrkan i Gamla Stan. Det var ett unikt tillfälle att se många vanligtvis stängda rum och prång i denna mycket anrika kyrka.

Vi fick lära oss att den första kyrkan på samma plats kallades ”bykyrkan” och kom till i skarven mellan 1100- och 1200-tal, men att det som var början till den många gånger tillbyggda Storkyrkan var klart 1306. Kyrkan är alltså mer än 700 år gammal.

Vi fick förstås se Vädersolstavlan från 1535, den stora sjuarmade ljusstaken med koppling till Håtunaleken och Nyköpings gästabud samt det magnifika altaret i silver och svart ebenholts som tillverkades i Hamburg och testamenterades till kyrkan av riksrådet och diplomaten Johan Adler Salvius 1652.

Altartavlan
En del ur den magnifika altartavlan i silver och svart ebenholts

Men det var när klättringen upp mot vinden och tornet började som äventyret tog sin egentliga början…

Tegeltrappan
Den murade trappan från 1400-talet som leder upp den första etappen till kyrkovinden

Vi klättrade runt på storkyrkans vind över diverse mer eller mindre knakiga träbryggor och skakiga trätrappor. Mycket stämningsfullt, men också litet smått olustigt för mig. När vi sedan klättrade vidare upp i storkyrkans torn blev det gradvis allt obehagligare för de höjdrädda i gruppen; jag var en av dem. Gamla trätrappor ledde allt högre och högre upp. Trångt var det och till slut liknade det mest stegar där man kunde titta ned mellan stegen och verkligen se hur högt det var.

Kyrkans vind
Kyrkans vind med sina träbryggor över de ”gråa kullar” som är Storkyrkans valv sedda ovanifrån

Trappor storkyrkan
Allt smalare och smalare trätrappor som till slut liknade stegar förde vidare mot tornets topp

Vi var 25 personer i gruppen och jag gick sist av dem som bestämt sig för att ta sig upp mot de högsta tinnarna. Det kändes för jobbigt när det blev trångt och jag hade folk både bakom och framför mig, så sista platsen passade mig bättre. Det var många rum och våningar som passerades, steg för steg, på vägen upp. Många berättelser och anekdoter fick vi med oss på vägen upp. Det var alldeles väldigt stämningsfullt.

Men jag kom ändå inte allra längst upp. Jag får erkänna att jag stannade två trappor under toppen. Det blåste och regnade och jag kände att jag inte ville pressa mig vidare, inte ikväll i alla fall. Så utsiktsfotona ni ser här nedan är det alltså inte jag, utan vänner till mig som tagit. Utsikten är magnifik och jag ser fram mot att komma igen!

Tyska kyrkan
Utsikt mot Tyska kyrkan och i bakgrunden Slussen och Södermalm

Mot Slottet
Utsikt mot Kungliga Slottet och Norrmalm

Mot Stadshuset
Utsikt mot Stadshuset och Kungsholmen

30 år sen första Hultsfredsfestivalen ikväll den 9 augusti

Posted in musik with tags , , , , on 9 augusti, 2016 by japetus

Ikväll är det prick 30 år sen första Hultsfredsfestivalen – mitt Woodstock – och min tacksamma tanke går nu speciellt till Olle Ljungström och Freddie Wadling som båda nyss gått ur tiden, men som då gjorde oförglömliga intryck med Reeperbahn respektive Blue for Two.

Jag har vid flera tidigare tillfällen berört festivalen i bloggar om Reeperbahn, Olle L, Freddie W och Pushtwangers så jag begränsar mig ikväll till att lägga upp några av mina egenhändigt plåtade och framkallade originalfoton. Fotona är mina egenhändigt plåtade och framkallade, repiga men starka att återse. Kärlek!

Olle Ljungström 86
Olle Ljungström på Hultsfreds Stora scen, 9 augusti 1986

Danne Sundqvist 86
Danne Sundqvist, 1986

Eddie Sjöberg 86
Eddie Sjöberg, 1986

Vilken fantastiskt legendarisk festivalupplevelse för 18-åringen – min allra första vilken öppnade dörren till en för mig helt ny värld. En milstolpe i mitt liv.

Wadling
Freddie Wadling med Blue for Two 1986-87. Den här bilden har jag inte tagit själv, men det var precis så här Freddie såg ut på scen då. Snacket och mytbildningen var redan i full gång: ”han är dödssjuk och lever bara högst ett halvår till…”.

Tur att de hade fel, Freddie – och Olle – fick 30 år till. Men om det visste vi förstås ingenting den vackra augustikvällen när det för första gången begav sig på Hultsfreds festivalområde.

Festivalen kryddades även med The Triffids, Pushtwangers, Erasure, Pojken med Grodan i Pannan, och Sator Codex. En skön mix som visar på en då snabbt växande musikalisk bredd.