Madness på Grönan – charmig säsongsavslutning 2016

Med anledning av Madness spelning på Grönan i fredags kväll den sista september…

gronan-160930
Grönan glittrar löftesrikt denna vackra höstkväll den 30 september 2016; en värdig säsongsavslutning

Så hade vi kommit till sommarsäsongen 2016 års allra sista spelning på Gröna Lund. Det blev en riktigt fin och klar höstkväll, bästa möjliga väder för en sådan här säsongsavslutning. Madness skulle debutera på Grönan och det gjorde de med den äran för det bjöds på en väldigt charmig och glad spelning denna vackra sista höstkväll i september. Madness sorglösa och superbrittiska ska-pop är både medryckande, mysig och just charmig. Det är lätt att gilla dem och musiken de gör.

Stämningen på konserten var mycket god även om en del överförfriskade medelålders män gjorde överraskande tjurrusningar för att tränga sig fram mot de fez-klädda största fansen längst fram. Huvudbonader och Madness hör ihop.

madness-gronan-160930
Madness hade en effektfull ljusshow även om röken snabbt blåste undan i vinden. Barson bakom klaviaturen, sångaren Suggs osynlig i motljuset

Jag stod där efteråt med ett stort leende på läpparna och en mycket varm känsla i hjärtat medan, passande nog, ”Always look at the bright side of life” från Monty Pythons ”Life of Brian” strömmade ut över oss konsertbesökare som avslutning. Madness är ju också ett mycket brittiskt band med starka Monty Python-vibbar i sitt uttryck. Så har det alltid varit och så är det fortfarande kunde jag konstatera.

Det var mycket typisk Madness-humor som levererades från scen; särskilt de ständigt pågående lustifikationerna och interna skämten mellan sångaren ”Suggs” McPherson och saxofonisten ”Thommo” Thompson. Det är hela stilen med rörelsemönstret, kommentarerna, utropen, minerna och skratten. Det är fint.

madness-gronan-160930-2
Madness oefterhärmlige saxofonist – Lee Thompson

I veckan som gick kunde vi konstatera att hHösten till slut var här och regnet med den. Vill avsluta med en poppärla från hösten ’83, en personlig favorit som är så brittisk och så sorglöst charmigt mycket Madness den bara kan vara. Pianot, stråkarna, blåset, steelpans, refrängen, sticket och tonartshöjningen… Odödlig pop!

”The Sun and the Rain” släpptes som singel den 29 oktober 1983 och jag minns tydligt den här charmiga videon jag då såg som 15-åring.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: