Så mycket bättre 2020 del 2 – Om Lisa Nilssons viktiga samtal och Benjamin Ingrossos Duracellkaninenergi
Gårdagskvällens avsnitt, det andra i elfte säsongen av ”Så mycket bättre”, kom att bjuda på mycket som kändes igen från förra gången. Benjamin, Silvana, Lisa och Tommy är de som märks mest. Men det var ett par moment igårkväll som jag särskilt och gärna reflekterar kring.
Lisa Nilssons inledande försök till filosofiskt samtal om en artists identitet och alter ego kändes påtagligt intressant och framstod som en synnerligen relevant frågeställning. En viktig fråga. Jag såg mycket fram emot att få höra det samtalet, men det var ju tyvärr tydligt att detta var något som inte alls verkade landa väl i gruppen. För åtminstone som det hela var klippt i programmet verkade det helt enkelt inte gå att få igång en sådan psykologiserande diskussion då det uppenbarligen bara var Lisa som så väldigt tydligt hade haft anledning att reflektera över detta. Synd!
Lisa sticker också ut med intressanta snabba reflektioner och raka rör kring de andra artisternas vägval och motivation. Bl a hajade jag till när hon konfronterade Benjamin om hans strävan är att alla ska vilja ligga med honom? ”Blir du förolämpad när jag säger så?” ”Du har inget problem med att bli sexualiserad i tv?” Men Benjamin besväras inte, han har en befriande okomplicerad inställning till det mesta och säkert är det stor skillnad på det Lisa upplevde som ung kvinna i branschen på 90-talet och det Benjamin upplevt i nutid.
Tråkigt att Lisa bara är med i två avsnitt denna säsong. Hade hoppats på att få höra henne sjunga åtminstone en Jakob Hellman-cover, men jag hoppas nu på skönsjungande Helen Sjöholm istället – eller varför inte Loreen? Nåja det finns ju flera som kan sjunga i gruppen.
Hela laguppställningen 2020, än en gång (Klicka för större bild)
Lisa Nilsson gör Benjamins ”Happiness” som på svenska blir ”Bara glad” och hon gör det stabilt med nån sorts gungande soul och Motownkänsla. Kanske litet Beatleskänsla t o m. Väldigt behagligt och angenämt lättsmält.
Markus Krunegård gör Tommy Körbergs ”Fattig Bonddräng” med nostalgiska Emil i Lönneberga-vibbar och oefterhärmligt genuint jordnära text av Astrid Lindgren och musik av Georg Riedel som också dök upp med en hälsning 86 år gammal still going strong. Jag tycker Markus gör det bra även om jag inte riktigt gillar att han gör om harmonierna i melodin där originalets melodislinga är vackrare. Men outrot som svävar ut i evigheten när bonddrängen till slut släpps in av Gud Fader i den himmelska stugvärmen – trots supandet och fruntimmersjakten – var mycket minnesvärt och vackert. Mycket passande också denna Allhelgonahelg.
https://www.tv4play.se/program/s%C3%A5-mycket-b%C3%A4ttre/13300248
Tommy Körberg gör Silvana Imams lesbiska anthem ”För evigt” och här möts två generationer, två åtminstone ytligt sett väldigt olika personer. Ja det är ju nästan två generationer emellan dem också. De står långt ifrån varandra på många sätt. Hur skulle detta gå? Sympatiskt här är att Tommy i detta avsnitt får framstå som mer ödmjuk och självironisk än han fått visa tidigare och det är den stora behållningen. Det blir gubbrock med Tommy, men en skön och avslappnad sådan. Stor värme och humor, mycket sympatiskt. ”Jag är Homer…”, Tommy måste ju faktiskt få göra sin egen hetero-version med sina pappaskämt eller kanske t o m farfarsskämt. Och refrängen i den här låten var riktigt bra. Det kanske blir en och annan spelning på Spotify. Och det hela landade i något som jag tror blev ett fint möte mellan Tommy och Silvana. Ett möte som uppenbarligen fick Silvana att slutligen känna sig brett och ”folkligt” introducerad i heterosexuella mainstream-Sverige.
Plura – av Benjamin även kallad ”Plurra” eller ”Plurr Plurr” – gör Lisa Nilssons ”Vad du ser är vad du får”. Han säger själv att han valt låten för att göra det enkelt för sig och sjunger nästan viskande med nån sorts Uffe Lundell-fraseringar eller vad det är? Han har ju egentligen sjungit litet så här fraserat med Eldkvarn redan i slutet på 80-talet. Plura känns fortsatt ganska sömnig och brister emellanåt ut i kommentarer i stil med att han är gammal och inte orkar mer just nu. Vi får se om han kvicknar till längre fram i serien. Kontrasten mot Benjamin blir närmast komisk. Det blir litet för mycket för Plura när Benjamin kör på med sin härliga entusiasm och med sin ostoppbara Duracellkaninenergi pratar om vad de ska hitta på tillsammans med Mauro Scocco. När han även i kreativa och spännande ordalag talar om sig själv som ”Pluras nya sidekick” är det tydligt att Plura själv inte är helt med längre.
Apropå Mauro Scocco – som både Plura och Lisa Nilsson har starkt kopplingar till – och det jag skrev i förra bloggen så var det litet snyggt att det denna gång tydligt fick framgå hur viktig Mauro varit för Lisa Nilsson i starten. Och så fick äntligen Johan Ekelund som producerade Lisas första plattor chansen att säga något om hennes utveckling som människa och artist. Fint!
Silvana Imam, denna mycket färgstarka och karismatiska personlighet, gör Benjamins ”Tror du att han bryr sig” och hon gör den sannerligen på sitt sätt. Nu blir det laddat. Det är en enormt personlig för att inte säga explicit version som hon gör tillsammans med Molly Hammar – som vi dessutom förstod är en god vän till Benjamin. Och Benjamin… Ja han blev glädjechockad och alldeles extra exalterad och fick nu själv anledning att bli generad inför Silvanas ”snuskiga” text.
Benjamin Ingrosso – numera känd som Sveriges svar på Justin Bieber -svarar med att göra Silvana Imams ”Tänd alla ljus”. Benjamin gör en rejäl pophit av den här låten och visar vilken proffsig artist han är. Nu var det rejält driv och gung. Ja jag får litet Michael Jackson-vibbar när jag ser bilderna på Benjamin som barn, hur han på samma sätt uppträtt och dansat sen han lärde sig gå. Lyckligtvis har han till skillnad från MJ fått en betydligt sundare och mer normal uppväxt, men likheterna finns där – i positiv bemärkelse. Benjamins energi i låten är välbehövlig och jag tror att vi här fick höra veckans största hit, vilket lyssnande på Spotify säkert kommer bekräfta. Det är sån energi i låten att även Plura vaknar till och börjar trumma med händerna, härligt att se.
Benjamin är verkligen nyfiken och bidrar utan tvekan mest av alla till stämningen vid bordet med alla sina nyfikna frågor. Ordet nyfiken kommer gång på gång när jag ser honom in action. Han är som ett nyfiket barn. Och det är tur att han är med och håller igång diskussionerna kring matbordet med sina frågor och sin nyfikenhet. Litet på samma sätt som Magnus Uggla tidigare gjort när han varit med i programmet. Den sortens nyfikna personligheter behövs för att få programmet att funka!
Japetus öga 
Kommentera