Archive for the Spel Category

Om Gary Gygax, rollspelande och interaktivitet

Posted in Hyllningar, Personlig kommentar, Spel with tags , , , , on 5 mars, 2008 by japetus

Läste idag att Gary Gygax gått ur tiden 69 år gammal igår den 4 mars i sitt hem i Lake Geneva, Wisconsin.

Gary Gygax??? Hans namn är ett helt okänt namn för de flesta, men oerhört välkänt för alla dem som någonsin rollspelat. Och då menar jag inte teater utan fantasy roleplaying. Ja just det, de där sällskapsspelen som media ofta så länge gjort sitt bästa för att mystifiera och ställa i tvivelaktig dager… Det verkar ju litet konstigt och det har man ju hört att det händer så mycket konstiga saker när folk spelar rollspel. Begår de inte självmord, mördar varandra eller utsätter varandra för sexövergrepp? Suck och åter suck!

Märkligt att jag överlevt själv förresten! Jag började spela rollspel när jag var 14 anno 1982 (första utgåvan av klassiska svenska rollspelet ”Drakar och Demoner” inhandlad på lika klassiska spelaffären Tradition) och höll på med det ganska intensivt upp i tidig 20-års ålder (ja jag var så ”nördig” att jag hellre gjorde det än att ”lira boll med grabbarna”, ”mecka med moppen” eller varför inte bara vara ute och slåss och vandalisera). Jag skulle fortfarande göra det oftare om bara jag och vännerna hade tid. Men det är förstås så oerhört mycket annat som kommer högre på priolistan idag.

Gary Gygax kan utan tvivel sägas vara fader till hela denna genre för det var nämligen han som 1974 lanserade det första riktiga rollspelet: ”Dungeons & Dragons”. Det här är ett spel som till dags datum ska ha sålts i över 20 miljoner exemplar och fått många generationer av ungdomar, mest killar får tillstås, att sitta inne många, många, många timmar i sträck och lösa livsfarliga uppdrag, se sagolikt vackra fantasivärldar, betvinga monster, spöa upp badguys och rädda världen. Ja många olika världar eftersom rollspelandet finns i så många olika alternativa spelvärlar och spelsystem inom Fantasy och Science Fiction. För att ta några exempel: Sagan om Ringen, Star Wars och H.P. Lovecrafts värld/”Call of Cthulhu”.

Rollspelandet ger en övning i gruppdynamik, socialt samspel, kreativ problemlösning, stimulans för fantasin, engelsk språkfärdighet, inläsning och tillämpning av komplicerade regler. Dessutom är det alldeles oförskämt spännande och roligt. Jag skulle vilja påstå att det är en mycket utvecklande form av socialt samspel som också är ett oerhört nyttigt sätt för ungdomar att stimulera sin fantasi och lära sig uttrycka den. Det är oerhört kreativt.

Och ja, det stämmer att det några gånger genom åren hänt tråkiga i anslutning till rollspelande. Men det blir så väldigt snett att lägga skulden på spelen i sig. Människor som är beredda att slå ihjäl varandra hittar alltid en orsak att göra det. Det finns många triggers där ute. Den som inte vet något om vad rollspel är och hur det fungerar kommer gärna att vilja se något suspekt i företeelsen. Det vi inte förstår oss på skrämmer oss. Så funkar det med alla former av intolerans.

Det är lika naivt att skylla självmord på rollspelen. En person som bestämmer sig för att begå självmord gör inte detta för rollspelets skull. Han eller hon hade tyvärr hittat en annan orsak förr eller senare. Det finns olika triggers men det är inte spelet som i sig är orsak till sådana tragedier.

Gary Gygax hade också en kulturell influens och betydelse som var större, långt större, än den påverkan han hade på den relativt lilla klicken av rollspelare ute i världen. Vad rollspelen innebar var något mycket viktigare än så. Innan rollspelen fanns hade fantasyn bara funnits i böckernas värld, ex J.R.R. Tolkiens Midgård och C.S. Lewis Narnia, något man kunde läsa om eller se på film. Men genom Dungeons & Dragons skapades den första fantasivärld som kunde befolkas och faktiskt upplevas interaktivt. På så sätt blev Gygax’ livsverk en bro mellan böckernas och filmernas passiva konsumtion till en interaktiv värld som formligen exploderat i o m allt kraftfullare dataspel de senaste 10 åren.

Men rollspelen var först med interaktiviteten. Och Gary Gygax lanserade det första rollspelet. Detta är en mycket stor och viktig händelse, inte bara för populärkulturen.

Gary Gygax lär aldrig ha förstått sig på och riktigt uppskattat alla de datorbaserade rollspel och interaktiva data-rollspelsvärldar som kommit på senare år, t ex fenomenet ”World of warcraft”. Han framhöll in i det sista att rollspelande var en social upplevelse som handlar om att samarbeta ”live” i grupp och att datorerna blir en mellanlänk som trubbar av den egna fantasin. Jag kan förstå honom. Dataspelen kan vara grymt häftiga, men jag tillhör den generation som inte från början passivt matats med datorns bilder och handling. Jag har spelat riktiga rollspel. Old school…
 
För det var något alldeles speciellt när spänningen var på topp i hemmasoffan och man i ena sekunden kunde höra en knappnål falla när alla i gruppen satt tysta och med alla kreativa INTERAKTIVA medel försökte lösa en riktigt svår och tillkrånglad situation i det just nu pågående rollspelsscenariot, för att i nästa sekund börja tala i mun på varandra för att förklara för spelledaren vad man hade på gång… Så här gör vi, lyssna nu!!!